I dagens värld har Fredrik Barnekow blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Sedan dess uppkomst har Fredrik Barnekow skapat debatt och kontroverser, vilket gett upphov till en mängd olika åsikter och tillvägagångssätt som speglar mångfalden av perspektiv på detta ämne. Eftersom Fredrik Barnekow fortsätter att fånga samhällets uppmärksamhet är det viktigt att noggrant undersöka dess implikationer, konsekvenser och potentiella lösningar. I den här artikeln kommer vi att uttömmande utforska alla aspekter relaterade till Fredrik Barnekow, vilket ger läsaren en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Fredrik Barnekow | |
![]() Fredrik Barnekow på omslaget till Hvar 8 Dag 1912. | |
Född | 26 november 1839[1][2][3] Vinslövs församling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 14 januari 1912[1][2][4] (72 år) Kristianstad[2][4], Sverige |
Begravd | Vinslöv, Kapellkyrkogården[5] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1][2][6], landägare[1], godsägare[2] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1878–1895)[1][2][7] Andrakammarledamot, Västra Göinge domsagas valkrets (1896–1905)[2][6] | |
Politiskt parti | |
Skånska partiet[2] Första kammarens protektionistiska parti (–)[2] Lantmannapartiet (–)[2] | |
Barn | Adolf Hans Fredrik Barnekow |
Släktingar | Fredrik Barnekow Ove Barnekow |
Redigera Wikidata |
Christian Fredrik Kjell Barnekow, född 26 november 1839 i Vinslövs församling, Kristianstads län,[8] död 13 januari 1912 i Kristianstad (folkbokförd i Vinslövs församling, Kristianstads län),[9] var en svensk friherre, godsägare och riksdagsman. Han var farfar till Fredrik Barnekow, Malte Barnekow och Ove Barnekow.
Barnekow var underlöjtnant vid Skånska dragonerna 1860–1870, och godsägare på Åraslöv från 1870. Han var ledamot av riksdagens första kammare 1877–1895 och var ledamot av andra kammaren 1896–1905 (för valkretsen Västra Göinge domsaga i Kristianstads län). Barnekow var ordförande i Bevillningsutskottet 1892–1893. Han var även ledamot vid kyrkomötena 1888, 1893, 1898 och 1903, samt ledamot av Kristianstads läns landsting 1880–1907, och dess ordförande från 1892.
Från början av sin riksdagsmannabana sympatiserade Barnekow med lantmannapartiets strävanden. Som medlem och senare ordförande i bevillningsutskottet utövade han ett stort inflytande i tullfrågorna, där han anslöt sig till den protektionistiska sidan. Han uttalade sig tidigt för en utvidgning av rösträtten till andra kammaren, och intog här, liksom i unionsfrågan gärna en medlande roll.
Barnekow är begravd på Kapellkyrkogården i Vinslövs församling.
|