Freden i Sèvres
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Freden i Sèvres och utforska dess olika aspekter och betydelser. Freden i Sèvres väcker ständigt intresse för samhället, vare sig det beror på dess inverkan på historien, dess relevans i nuet eller dess projektion in i framtiden. Längs dessa linjer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Freden i Sèvres, undersöka dess ursprung, evolution och möjliga implikationer. Oavsett om det är en ikonisk figur, ett kulturellt fenomen eller en relevant händelse, väcker Freden i Sèvres intresset hos både specialister och fans, vilket ger grogrund för reflektion och debatt.
Freden i Sèvres slöts efter första världskriget, den 10 augusti 1920 mellan Osmanska riket och Frankrike, Storbritannien, Italien med flera stater.[1][2] Uppgörelsen byggde på det hemliga så kallade Sykes-Picotavtalet, som hade träffats redan 1916 mellan Frankrike och Storbritannien.
Villkor
Villkoren betydde att det osmanska väldet upplöstes och att Turkiet blev en nationalstat, begränsad till mindre Asien och Konstantinopel med omnejd. Turkiet skulle till Grekland avträda sina europeiska besittningar utom Konstantinopel med område. Turkiet skulle också avstå från alla anspråk på de egeiska öarna och de sedan 1919 av greker besatta områdena kring Smyrna (idag Izmir). Staden skulle förbli under sultanens suveränitet men ställas under grekisk förvaltning. Vidare bestämdes att Turkiet skulle erkänna de helt eller delvis nyskapade staterna och mandatområdena Armenien, Hijaz, Irak, Syrien och Palestina. Franska Kurdistan skulle även skapas men frågan uteslöts senare, medan Dardanellerna och Bosporen skulle ställas under internationell kontroll.
Avtalets följder
De viktigaste resultaten av fredsavtalet var i sammandrag:
- Upplösandet av det Osmanska riket och upprättandet av Turkiet
- Upprättandet av kungariket Hijaz (som senare annekterades och 1932 inlemmades i Saudiarabien)
- Erkännandet av Armenien (som senare invaderades av röda armén och 1922 delades mellan Turkiet och Sovjetunionen)
- Upprättandet av det franska protektoratet Syrien, med delar av Anatolien
- Greklands övertagande av Izmir och angränsande områden (som 1923 förlorades till Turkiet)
- Italiens inflytande över Dodekaneserna och stora delar av Anatolien
Fredsfördraget fick emellertid ingen reell betydelse. Freden i Sèvres erkändes inte av de turkiska nationalisterna, ledda av Kemal Atatürk. Denne hade tagit makten och vägrade att godkänna fredsavtalet. Sultanen avsattes 1922 och efter turkarnas framgångsrika strider mot grekerna slöt Kemal Atatürks regering ett nytt fredsfördrag med första världskrigets segrarmakter i Lausanne den 24 juli 1923, som därmed ersatte freden i Sèvres.
Källor
- ^ C., Helmreich, Paul (). From Paris to Sèvres: the partition of the Ottoman Empire at the Peace Conference of 1919-1920. Ohio State University Press. sid. 320. ISBN 0814201709. OCLC 694027. https://www.worldcat.org/oclc/694027. Läst 1 november 2018
- ^ ”Treaty of Sevres, 1920”. net.lib.byu.edu. http://net.lib.byu.edu/~rdh7/wwi/versa/sevres1.html. Läst 1 november 2018.
Fortsatt läsning
- Nationalencyklopedin
- Svensk uppslagsbok, 1947-1955 års upplaga
- Ingmar Karlsson: Europa och turken - betraktelser kring en komplicerad relation; W&W 2007
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Freden i Sèvres.
| ||||||||||||||||||||
