Freden i Riga

I dagens värld har intresset för Freden i Riga ständigt ökat. Oavsett om det beror på dess relevans idag eller dess inverkan på historien, har Freden i Riga fångat en bred publiks uppmärksamhet. Genom åren har debatter, forskning och studier genererats som fördjupat sig i dess innebörd och betydelse. Både i den akademiska och populära sfären har Freden i Riga väckt genuint intresse och genererat alla möjliga reflektioner och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Freden i Riga och utforska dess många aspekter, med målet att bättre förstå dess betydelse och relevans i dagens samhälle.

Central- och Östeuropa efter fördraget

Freden i Riga (på polska Traktat ryski) ingicks i Riga i Lettland den 18 mars 1921 genom ett fördrag mellan å ena sidan Polen och å andra sidan den ryska respektive den ukrainska socialistiska rådsrepubliken. Fredsavtalet satte punkt för Polsk-sovjetiska kriget 1919-1921..

Fredsavtalet består av 26 artiklar. Det ratificerades av den ryska sovjeten den 14 april, av den polska Sejm den 15 april och av den ukrainska sovjeten den 17 april. Avtalet var i kraft tills den 17 september 1939Sovjetunionen ockuperade västra delar av Vitryssland och Ukraina..

Källor

  1. ^ ”Treaty of Riga” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/event/Treaty-of-Riga. Läst 28 december 2020. 
  2. ^ ”Riga, Peace Treaty of” (på engelska). www.encyclopediaofukraine.com. http://www.encyclopediaofukraine.com/display.asp?linkpath=pages%5CR%5CI%5CRigaPeaceTreatyof.htm. Läst 28 december 2020. 

Externa länkar