Francisco J. Uriz

I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Francisco J. Uriz och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Francisco J. Uriz varit föremål för debatt och fascination för både experter och fans. Genom historien har Francisco J. Uriz spelat en avgörande roll för att bilda åsikter, fatta beslut och forma olika situationer. Genom en omfattande analys kommer vi att försöka belysa komplexiteten i Francisco J. Uriz och undersöka dess inflytande i olika sammanhang, från den personliga till den globala nivån. Vi hoppas att den här artikeln ger ett berikande och stimulerande perspektiv på Francisco J. Uriz, och uppmanar läsarna att reflektera och fördjupa sig i detta fascinerande ämne.

Francisco J. Uriz
Född23 december 1932
Zaragoza, Spanien
Död10 januari 2023 (90 år)
Zaragoza, Spanien
YrkeFörfattare, dramatiker och översättare
NationalitetSpanien Spansk

Francisco Javier Uriz Echeverria, född 23 december 1932 i Zaragoza, död 10 januari 2023 i Zaragoza,[1][2] var en spansk författare, dramatiker och översättare.

Biografi

Uriz utbildade sig till advokat i Spanien. Han kom till Sverige i slutet av 1950-talet, efter att på grund av sitt medlemskap i Spaniens kommunistiska parti ha flytt från Francisco Francos fascistiska regim.[3] I Sverige började Uriz arbeta som lektor i spanska vid Handelshögskolan i Stockholm och som språkassistent i spanska på Skolöverstyrelsen, men kom sedan att göra sig känd som författare och översättare, främst av lyrik. Han kom ofta att verka som översättare tillsammans med sin hustru Marina Torres (född 1932).[3]

I samarbete med Artur Lundkvist har Uriz översatt spansk lyrik till svenska. Totalt har han översatt omkring 200 svenskspråkiga författare till spanska,[3] däribland August Strindberg, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Artur Lundkvist och Maria Wine.[4] Utöver sin verksamhet som litterär översättare kom Uriz bl.a. att arbeta som tolk vid Utrikesdepartementet. Han var vän med Olof Palme, och översatte flera tal och texter av honom till spanska.[3]

Bibliografi

  • Ett skrik är ett skrik är ett: dikter från ett krig (i svensk tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1969)
  • Janus’ ansikten: dagbok under ett årtionde av förhoppningar och misslyckanden 1960–1970 (i svensk tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres, Stockholm: Arbetarkultur, 1983)
  • Un rectángulo de hierba (Zaragoza: Libros del Innombrable, 2002)
  • Pasó lo que recuerdas (Zaragoza: Biblioteca Aragonesa de Cultura, 2006)

Översättningar till svenska (urval)

Samtliga översatta tillsammans med Artur Lundkvist.

  • Kondor och kolibri: sydamerikansk lyrik (Stockholm: FIB:s lyrikklubb, 1962)
  • Pablo Neruda, Lampan på marken: dikter (Stockholm: Bonnier, 1963)
  • Vredgade vittnen: sex moderna spanska poeter (Stockholm: Prisma/FIB:s lyrikklubb, 1966)

Översättningar från svenska (urval)

  • Artur Lundkvist, Huellas en la tierra (Barcelona: Plaza & Janes, 1974)
  • Olof Palme, Profesión de democracia: discursos políticos (Stockholm: Utrikesdepartementet, 1975)
  • Harry Martinson, Antología poética (Barcelona: Plaza & Janes, 1975)
  • Gunnar Ekelöf, Poemas (Barcelona: Plaza & Janes, 1981)
  • August Strindberg, Teatro de cámara (Madrid: Alianza Editorial, 1983)
  • Hojas de una historia: antología de poesía sueca contemporánea (tvåspråkig utgåva) (Buenos Aires/Montevideo: Nordan, 1985)
  • Torgny Lindgren, Betsabé (Madrid: Alfaguara, 1988)
  • Poesía nórdica: antología (Madrid: Ed. de la Torre, 1995)
  • Erik Lindegren, El hombre sin camino (Vitoria: Bassarai, 1998)
  • August Strindberg, La señorita Julia (Madrid: Alianza Editorial, 2000)
  • Ingmar Bergman, Imágenes (Barcelona: Tusquets, 2001)
  • Håkan Nesser, La mujer del lunar (Barcelona: RBA, 2009)
  • Gunnar Björling, Antología poética (Zaragoza: Libros de Innombrable, 2011)
  • Tomas Tranströmer, Bálticos y otros poemas (Madrid: Visor, 2012)

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Minnesruna i Svenska Dagbladet, 21 februari 2023, sid. 24
  2. ^ Juan Marques, ”Francisco J. Uriz, un trabajador”, El País 11 januari 2023. Läst 7 juni 2023.
  3. ^ ”Francisco Uriz (1932-). España”, Universidad de Alicante. Läst 7 juni 2023.
  4. ^ ”Francisco J. Uriz”, Nationalencyklopedin. Läst 7 juni 2023.
  5. ^ ”Premiados Premio Nacional a la Mejor Traducción”, Ministerio de Cultura y Deporte. Läst 7 juni 2023.
  6. ^ ”Premiados - Premio Nacional a la Obra de un Traductor”, Ministerio de Cultura y Deporte. Läst 7 juni 2023.
  7. ^ ”Berg och Uriz prisas av Akademien”, Svenska Dagbladet 30 april 2019. Läst 7 juni 2023.