I dagens värld har Francis Poulenc blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Det har blivit en punkt för diskussion och debatt inom olika områden, oavsett om det är på personlig, professionell eller akademisk nivå. Effekten av Francis Poulenc har märkts i samhället på ett betydande sätt, genererat motstridiga åsikter och utlöst forskning och studier som försöker fördjupa sig i dess implikationer. Sedan starten har Francis Poulenc fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, väckt genuint intresse och motiverat yrkesverksamma och experter att ta itu med dess olika aspekter och dimensioner. I detta sammanhang är det viktigt att till fullo utforska Francis Poulencs roll idag och dess inflytande på det dagliga livet, samt reflektera över dess projektion i framtiden.
Francis Poulenc | |
![]() Francis Poulenc och Wanda Landowska 1930 | |
Levnad | |
---|---|
Född | 7 januari 1899![]() |
Död | 30 januari 1963 (64 år)![]() |
Begravd | Père-Lachaise kartor |
Tonsättare | |
Instrument | Piano |
Aktiva år | 1917–1963 |
Francis Poulenc, född 7 januari 1899 i Paris, död 30 januari 1963 i Paris, var en fransk tonsättare och pianist.
I sin ungdom tillhörde Poulenc tonsättargruppen Les Six. Hans tidiga produktion präglas av elegans och esprit. Stilistiskt har den ett visst släktskap med Ravel och Stravinskij, men musiken har också inslag av jazz och schlager. Verk av denna typ är bland annat baletten "Les Biches" från 1923 och buffaoperan Les mamelles de Tirésias (Brösten på Tiresias) från 1944, en konsert för två pianon och orkester, en trio för oboe, fagott och piano från 1926, samt pianomusik och sångcykler. Poulencs senare verk uttrycker en starkare lyrisk känsla och allvarligare stämningar, bland annat "Stabat mater" och operorna Karmelitsystrarna (Dialogue des carmélites) från 1957 och La voix humaine (Vox humana) från 1959, en 45 minuter lång monolog för sopran, text Cocteau).