Frances Perkins

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Frances Perkins. I århundraden har Frances Perkins varit föremål för studier och debatt inom olika discipliner och kunskapsområden. Dess inflytande sträcker sig till alla aspekter av det dagliga livet, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt som hjälper oss att bättre förstå Frances Perkinss roll i vårt nuvarande samhälle. Med expertintervjuer, detaljerad analys och konkreta exempel kommer vi att fördjupa oss i de många aspekterna av Frances Perkins och upptäcka hur dess inverkan fortsätter att forma vår värld på överraskande sätt.

Frances Perkins
FöddFannie Coralie Perkins[1][2][3]
10 april 1880[4][5][6]
Boston[5][6][7]
Död14 maj 1965[5][6][1] (85 år)
New York[6][8][9], USA
BegravdNewcastle[6][9]
Medborgare iUSA[1]
Utbildad vidColumbia University, masterexamen, [1][2]
Wharton School[1][2]
Mount Holyoke College, [4][1][2]
SysselsättningPolitiker[10], socionom[11][12][1], ämbetsman[13][5][12], författare[14], sociolog[1], fabriksinspektör, rösträttsaktivist[6]
Befattning
USA:s arbetsminister (1933–1945)[15]
ArbetsgivareCornell University
Politiskt parti
Demokratiska partiet[2]
FöräldrarFrederick William Perkins[16]
Utmärkelser
Elizabeth Blackwell Award (1962)[17]
National Women's Hall of Fame (1982)[18]
Labor Hall of Honor (1989)[19][20]
Hedersdoktor vid Brandeis University
Redigera Wikidata

Frances Perkins, född 10 april 1880, död 14 maj 1965, var en amerikansk sociolog och politiker. Hon var USA:s arbetsminister 1933–1945. Hon var USA:s första kvinnliga minister.[21]

Perkins var redan omkring 1910 en av USA:s ledande sociologer och var mångsidigt sysselsatt med sociala problem av praktisk och teoretisk natur. 4 mars 1933 kallades hon av Franklin D. Roosevelt till arbetsminister i hans regering, och ansågs tillhöra hans närmaste förtrogna.

Referenser

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xm951b, läs online, läst: 15 mars 2023.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Frances-Perkinstopic/Britannica-Online, läst: 15 mars 2023.
  3. ^ Eleanor Roosevelt Papers Project, läs online, läst: 15 mars 2023.
  4. ^ läs online, asteria.fivecolleges.edu , läst: 7 mars 2017.
  5. ^ USA:s kongressbibliotek, Library of Congress Name Authority File, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n50012858, läst: 15 mars 2023.
  6. ^ Frances Perkins (på engelska), National Park Service, läs online, läst: 15 mars 2023.
  7. ^ Oxford Reference, Oxford University Press, ISBN 978-0-19-960586-6, Oxford Reference overview ID: 20110803100318104, läst: 15 mars 2023.
  8. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm4870935co0047972, läst: 15 mars 2023.
  9. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9318940, läs online, läst: 15 mars 2023.
  10. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 17930245t, läst: 15 mars 2023.
  11. ^ läs online, www.nps.gov .
  12. ^ DC Historic Sites, DC Preservation League, DC Historic Sites plats-ID: 472, läst: 15 mars 2023.
  13. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk20191033498, läst: 19 december 2022.
  14. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.
  15. ^ läs online, www.dol.gov , läst: 15 mars 2023.
  16. ^ geni.com.
  17. ^ läs online, www.hws.edu .
  18. ^ Frances Perkins (på engelska), läs online.
  19. ^ Hall of Honor Inductees (på engelska), USA:s arbetsmarknadsdepartement, läs online, läst: 15 mars 2023.
  20. ^ läs online, www.dol.gov , läst: 15 mars 2023.
  21. ^ De första fem var Frances Perkins 1933, Oveta Culp Hobby 1953, Carla Anderson Hills 1975, Juanita M. Kreps 1977 och Shirley Hufstedler 1979.
Auktoritetsdata