I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Folkgemenskap ur olika perspektiv, med syftet att förstå dess betydelse idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar på samhället, såväl som dess inverkan på olika områden. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Folkgemenskap, och undersöka dess implikationer i kultur, ekonomi, politik och andra aspekter av det dagliga livet. Vi kommer också att fördjupa oss i möjliga framtida trender relaterade till Folkgemenskap, för att förstå dess långsiktiga inflytande.
Folkgemenskap, Volksgemeinschaft, var ett i Tyskland under mellankrigstiden vanligt förekommande begrepp varmed olika socialistiska grupperingar ville beskriva det framtida samhälle man ville bygga. Den samtida svenska motsvarigheten var Folkhemmet, som kom att förknippas lika starkt med Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som det tyska Volksgemeinschaft med Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Begreppet fångades även, då nazismen ökade i popularitet, upp av NSDAP och blev i deras version det samhälle som skulle ersätta kapitalismens individualism och marxismens klasskamp.
Samhället borde, enligt nazistisk ideologi, bygga på folkets (i genetisk betydelse; "den rena rasens") kollektivism oavsett yrke, inkomst och samhällsklass. Nazismen menar att både "handens och hjärnans arbetare" är lika mycket behövda i en nation. Nazismen ser alltså även läkare, forskare och egna företagare som "arbetare" i ett nationalsocialistiskt samhälle.
Många före detta marxister, exempelvis Werner Sombart, var efter året 1914 snabba att i allt större utsträckning anamma den nationalsocialistiska idén, då den fortfarande ansågs kompatibel med marxismen.