Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Folke Holmström, som har skapat intresse och debatt inom olika samhällsområden. Folke Holmström har fångat uppmärksamheten hos forskare, experter och till och med den vanliga medborgaren på grund av dess relevans och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Under åren har Folke Holmström varit föremål för analys, diskussion och reflektion, vilket gett upphov till en mängd olika åsikter och perspektiv kring detta ämne. I den meningen är det av stor vikt att fördjupa kunskapen och förståelsen för Folke Holmström, i syfte att berika debatten och främja en övergripande och kritisk vision i detta avseende. Följande linjer kommer därför olika dimensioner av Folke Holmström att utforskas, med syftet att erbjuda en fullständig och objektiv titt på detta ämne av relevans för dagens samhälle.
Folke Holmström | |
![]() | |
Född | 5 maj 1902 Lund |
---|---|
Död | 14 oktober 1978 (76 år) Lund |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Teolog |
Barn | Mikael Holmström (f. 1955) |
Föräldrar | Olof Holmström |
Släktingar | Agne Holmström (syskon) |
Redigera Wikidata |
Folke Henrik Christopher Holmström, född 5 maj 1902 i Lund, död 14 oktober 1978 i samma stad,[1] var en svensk teolog och författare. Han var son till teologiprofessor Olof Holmström och Signe Heurlin.[2]
Folke Holmström studerade vid Lunds universitet och blev filosofie kandidat där 1923, teologie kandidat 1927, teologie licentiat 1932 och teologie doktor 1935. Han var docent i systematisk teologi i Lund 1934–1939, i teologisk etik med religionsfilosofi från 1956 samt tjänstgjorde som lektor vid högre allmänna läroverket i Linköping 1939–1954 och vid Katedralskolan i Lund 1954–1967. Han var tillsammans med hustrun initiativtagare till Individuell Människohjälp (IM) 1938, och var redaktör för organisationens tidskrift från 1944.[2]
Han gifte sig 1936 med Britta Ringius [2] och fick barnen Stefan 1938, Monica 1940, Helge 1942, Erland 1943, Christopher 1949 och Mikael 1955.[3] Makarna Holmström är begravda på Brunnby kyrkogård.[4]