Folke Bensow

I den här artikeln kommer vi att utforska Folke Bensow, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Folke Bensow är ett ämne som har varit föremål för debatt i det nutida samhället och väckt intresset hos olika discipliner och sektorer. Genom historien har Folke Bensow varit huvudpersonen i viktiga händelser som har präglat mänsklighetens utveckling, och dess relevans fortsätter i dagens värld. Genom detaljerad multidisciplinär analys vill vi belysa de många aspekter som gör Folke Bensow till ett så spännande och betydelsefullt ämne. Genom att utforska dess ursprung, implikationer och framtida projektioner hoppas vi kunna erbjuda läsaren en djupare och bredare förståelse av Folke Bensow, och därigenom vidga deras perspektiv och kunskap om detta fascinerande ämne.

Folke Bensow
Född19 februari 1886[1]
Död18 juni 1971[1] (85 år)
Göteborg[2], Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1]
FöräldrarVictor Bensow
Redigera Wikidata

Bror Folke Bensow, född 19 februari 1886 i Göteborg, död 18 juni 1971 i Göteborg, var en svensk arkitekt och formgivare.

Biografi

Efter studentexamen i Göteborg 1904 studerade Bensow arkitektur vid Chalmers tekniska läroanstalt till 1909. Han utbildade sig vidare vid Kunstakademiet i Köpenhamn 1910–1911 och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1912. 1915–1930 drev han egen arkitekt firma i Stockholm, och verkade även som möbelformgivare. Han medverkade på Hemutställningen 1917 och Föreningen Verkstadens utställning 1920, båda på Liljevalchs, samt på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och på Svenska Slöjdföreningens utställning i Helsingfors 1924 samt på Stockholmsutställningen 1930.

1917 ritade han en textilindustribyggnad i Norrköping, det så kallade Strykjärnet som är ett av de tidigaste exemplen på tjugotalsklassicism i landet och kom att spela en stor roll för den fortsatta arkitektoniska utvecklingen. Byggnaden kallades av Carl Milles för "Sveriges vackraste fabrik" och rymmer efter en sentida ombyggnad av arkitekt Ove Hidemark Arbetets museum.

Folke Bensow var även designer av trädgårdsmöbler och parkbänkar tillverkade i gjutjärn vid Nävekvarns styckebruk och är numera uppskattade produkter vid de större auktionshusen. Bensow finns representerad vid Nationalmuseum[3] i Stockholm

1931 återvände han till Göteborg då han fick en tjänst som anställdes vid Pripp & Lyckholm som arkitekt och förvaltare av koncernens fastigheter. Han kom att inneha tjänsten till 1953.[4]

Folke Bensow var son till tandläkaren Victor Bensow och Sigrid Boije.[5] Han är begravd på Östra kyrkogården, Göteborg[6]

Verk i urval

"Strykjärnet", Norrköping
Hallsta skola, Hallstavik
Apotekarnes vattenfabrik

Byggnader

  • Holmens väveri på Laxholmen (Strykjärnet) Norrköping 1917.
  • Ungkarlshotellet Gothia, Lindholmen, Göteborg 1917.[7]
  • Restaurering av Hjulsta säteri i Uppland 1918.
  • Folkskola i Stenbäcken 1922.
  • Pripps restaurant på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
  • Folkskola i Hallstavik 1924.
  • Bostads- och affärshus i Strömstad 1926.
  • Restaurering av Väja herrgård, Ångermanland 1924.
  • Snäckgärdsbadens hotell och restaurant i Visby 1930[8].
  • Mjölkbar[9], Stockholmsutställningen 1930.
  • Arbetare-, förmans- och tjänstemannabostäder för Skönviks bolag, Marma Sågverks AB och Dynäs AB.
  • Siloanläggning vid Pripps, Göteborg 1932.
  • Kolsyrefabrik i Sävenäs 1934.
  • Apotekarnes vattenfabrik, Gårda, Göteborg 1934.
  • Siloanläggning vid Klippan, Göteborg 1938.

Möbler

Arbeten för Näfveqvarns bruk

  • Parkbänk nr.1 (1920)
  • Parkbänk nr.2 (1920)
  • Parksoffa nr.3 (1920)
  • Bord nr. 10 (1925)
  • Taburett nr.1 (1925)
  • Taburett nr.2 (ca. 1925)

Källor

Noter

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.
  3. ^ Nationalmuseum
  4. ^ SvD: Dödsfall (1971-06-29)
  5. ^ Svenskt porträttarkiv
  6. ^ https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=722413
  7. ^ Göteborgs stadsmuseum - bild
  8. ^ ”Snäckgärdsbaden Exteriör”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011015010398/snackgardsbaden-exterior. Läst 3 januari 2018. 
  9. ^ ”Stockholmsutställningen 1930 Mjölkbar i park (Folke Bensow)”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011014982377/stockholmsutstallningen-1930-mjolkbar-i-park-folke-bensow. Läst 3 januari 2018. 
  10. ^ Boman, Monica (ed.) (Lund, 1991). Svenska Möbler 1890 - 1990. sid. xx 

Externa länkar

Auktoritetsdata