I dagens värld har Folke Alnevik blivit allt viktigare. Från dess ursprung till dess relevans idag har Folke Alnevik varit föremål för studier, debatt och kontroverser. Dess inverkan täcker flera aspekter, från samhälle, politik, ekonomi, kultur, teknik och mer. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Folke Alnevik och dess inflytande inom olika områden. Genom djup och detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vilken roll Folke Alnevik spelar i vårt dagliga liv och världen i stort.
Folke Alnevik | |
![]() | |
Född | 31 december 1919 Arbrå[1], Sverige |
---|---|
Död | 17 augusti 2020[2] (100 år) Gävle, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Friidrottare |
Redigera Wikidata |
Folke Alnevik | ||
Friidrott, herrar | ||
![]() | ||
---|---|---|
Brons | London 1948 | 4 x 400 meter stafett |
Europamästerskap | ||
Brons | Oslo | 4 x 400 meter stafett |
Svenska mästerskap | ||
Brons | 1945 | 400 meter |
Brons | 1946 | 400 meter |
Silver | 1947 | 400 meter |
Silver | 1948 | 400 meter |
Brons | 1949 | 400 meter |
Arvid Folke Alnevik, född 31 december 1919 i Arbrå, död 17 augusti 2020 i Gävle,[3][4][5] var en svensk friidrottare och officer. Han blev olympisk bronsmedaljör i London 1948, då han sprang stafetten på 400 meter tillsammans med Kurt Lundquist, Lars-Erik Wolfbrandt och Rune Larsson. Han blev bronsmedaljör vid EM i Oslo 1946, som startman i stafetten på 4 x 400 m, tillsammans med Stig Lindgård, Sven-Erik Nolinge och Tore Sten. Han segrade 1947 på 400 meter vid Student-VM i Paris. Personligt rekord på 400 meter - 48,1 (1947). Folke Alnevik representerade under sin karriär Bollnäs GIF, Gefle IF, I 14 IF, Stockholms Studenters IF och Gefle SGF. Han är begravd på Gamla kyrkogården i Gävle.[6]