Flann O'Brien

Idag har Flann O'Brien blivit ett ämne av stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det är i en värld av teknik, politik, hälsa eller kultur, har Flann O'Brien lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess genomslag och betydelse återspeglas i de många utredningar, debatter och diskussioner som kretsar kring den. Det är därför vi i den här artikeln grundligt kommer att undersöka betydelsen och implikationerna av Flann O'Brien idag, analysera dess roll i olika sammanhang och ge en fullständig översikt över dess relevans i dagens samhälle.

Flann O'Brien
Född5 oktober 1911[1][2][3]
Strabane, Storbritannien
Död1 april 1966[1][4][2] (54 år)
Dublin
BegravdDeans Grange Cemetery
Andra namnMyles na gCopaleen, Flann O'Brien, Myles na Gopaleen, Brother Barnabas och George Knowall
Medborgare iIrland
Utbildad vidUniversity College Dublin
SysselsättningFörfattare, journalist, dramatiker[5]
Noterbara verkSanning är ett udda tal
Utmärkelser
Tähtivaeltaja-priset (1989)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Flann O'Brien, egentligen Brian O'Nolan (iriska: Brian Ó Nualláin), även känd som Myles na gCopaleen, född 5 oktober 1911 i Strabane, County Tyrone, död 1 april 1966 i Dublin, var en irländsk författare. Hans skrifter var humoristiska och satiriska.

O'Nolan skrev flitigt redan under sin tid på University College Dublin, då bland annat under pseudonymen Brother Barnabas. Hans romaner (som skrevs under namnet Flann O'Brien) kännetecknas av en modernistisk bisarr humor, som har gett honom en plats i irländsk litteraturhistoria. O'Brien anses vara inspirerad av James Joyce.

O'Nolans krönikor i The Irish Times skrevs under namnet Myles na gCopaleen eller Gopaleen (iriska för Myles av de små hästarna). Krönikorna bar rubriken "Cruiskeen Lawn", och var oftast på engelska, men ibland på iriska, latin och en säregen blandning av engelska och iriska. Krönikorna har en mängd återkommande figurer, bland annat poeten Keats och Homerosöversättaren Chapman, som av Myles sammanförts i en obestämd nutid. Keats och Chapman-historierna avslutas alltid med (ofta oöversättliga) ordvitsar.

Romaner

  • 1939 - At Swim-Two-Birds (Sanning är ett udda tal, översättning och efterskrift: Magnus Hedlund, Ellerström, 1995)
  • 1940 (postumt utgiven 1967) - The third policeman (Den tredje polisen, översättning och efterskrift: Magnus Hedlund, Stegeland, 1977). Ny, rev. upplaga: Ellerström, 1989
  • 1941 - An Béal Bocht/The Poor Mouth (Klagomunnen: en vrång historia om det hårda livet, översättning och efterskrift: Erik Andersson, Ellerström, 1994)
  • 1961 - The Hard Life
  • 1964 - The Dalkey Archive
  • Det elektriska ångloket: en samling tidningsskriverier och noveller (urval, översättning och förord: Erik Andersson & Magnus Hedlund, Ellerström, 1998)

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Flann-OBrientopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 5056, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: o-brien-flann, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66t0mjk, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981001911, läst: 15 december 2022.