Fission
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande ämnet Fission, och utforska dess ursprung, evolution och relevans i dagens samhälle. Sedan starten har Fission spelat en avgörande roll i olika aspekter av vardagen och påverkat allt från kultur och konst till teknik och ekonomi. Under åren har Fission genomgått betydande förändringar och anpassat sig till nya paradigm och utmaningar som har uppstått över tid. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Fission och dess inverkan på den samtida världen, såväl som de olika perspektiv som finns kring detta viktiga ämne.
Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning. Vid fission frigörs energi, vilket under vissa förutsättningar leder till en kedjereaktion där enorma energimängder frisätts i form av värme, partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Sådana kedjereaktioner ligger till grund för kärntekniken. Fission utnyttjas så i kärnkraftverk och kärnvapen. I regel används isotoperna uran-235 och plutonium-239. Flera av restprodukterna som bildas vid fission är radioaktiva, vissa i tusentals år. Motsatsen till fission är fusion, sammanslagning av atomkärnor.
Kärnklyvning
Atomkärnan hos vissa isotoper av grundämnen som plutonium och uran kan om de bombarderas med neutroner fånga in en neutron och därigenom bli så instabila att de klyvs. I processen frigörs neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor och därigenom hålla igång en kedjereaktion. Därutöver bildas nya, mindre atomkärnor, och stora mängder energi frigörs som rörelseenergi hos klyvningsprodukterna samt gammastrålning. När denna rörelseenergi och strålning sprids i omgivande gods, genom att partiklarna krockar med omkringliggande atomer, innebär det att värmen stiger.
Isotoper som ofta används i kärnkraftverk och vid kärnvapentillverkning är uran-235 och plutonium-239. En möjlig sådan process är:
Klyvningsprodukterna från fissionen blir här krypton och barium, två ämnen som är starkt radioaktiva. Andra klyvningsprodukter kan vara 131I (Jod-131), 137Cs (Cesium-137) och 90Sr (Strontium-90).
Fission i kärnvapen
Vissa typer av kärnvapen bygger på en okontrollerad fissionär kedjereaktion. I vätebomber kan en fissionssprängladdning användas för att utlösa en fusionsreaktion.
Fission i kraftverk
Atomklyvningen i kärnkraftverk är till skillnad från den i kärnvapen kontrollerad. De ämnen som skall klyvas utgörs av bränslestavar ihopsatta i knippen. Moderatorer som vatten eller grafit används för att tvinga ner hastigheten på neutronerna, och vid behov bromsas hela kedjereaktionen. Den frigjorda energin samlas i kylvatten i form av värme. Ur värmen hämtas rörelseenergi som driver turbiner och generatorer.
Se även
Referenser
- ^ Ellenberger, Bengt; Hasselqvist, Per Johan; Lång, Öjevind; Nyqvist, Per; Tunek, Viveka (2009). Hammarström, Stina. red. Allt du behöver veta för att överleva i det 21:a århundradet. Italien: Prisma. sid. 151. ISBN 978-91-518-5098-6
- ^ Ellenberger, Bengt; Hasselqvist, Per Johan; Lång, Öjevind; Nyqvist, Per; Tunek, Viveka (2009). Hammarström, Stina. red. Allt du behöver veta för att överleva i det 21:a århundradet. Italien: Prisma. sid. 173. ISBN 978-91-518-5098-6
Externa länkar
- The Effects of Nuclear Weapons
- Annotated bibliography for nuclear fission from the Alsos Digital Library
- The Discovery of Nuclear Fission - Historisk redogörelse med ljud och lärarguider från American Institute of Physics History Center
- atomicarchive.com Förklaring av kärnklyvning
- Nuclear Files.org What is Nuclear Fission?
- Nuclear Fission Animation
| ||||||||||||||||||||||||||
|