Fetoskopi

Nuförtiden har Fetoskopi blivit ett ämne av stort intresse för många människor runt om i världen. Dess relevans har sträckt sig till olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och underhållning. Fetoskopi har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och genererat passionerade debatter och ett konstant flöde av information och nyheter. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på Fetoskopi och utforska dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, genom dess möjliga framtida projektioner, kommer vi att fördjupa oss i en djupgående studie som kommer att hjälpa oss att bättre förstå detta fenomen som är så närvarande i våra dagar.

Skiss från FDA, som schematiskt visar hur en fetoskopering går till.

Fetoskopi (av latin fetus, "foster", och grekiska –skopia, "–betraktande") är en endoskopisk procedur under graviditeten som ger kirurgisk tillgång till fostret, fosterhinnan, navelsträngen och moderkakan. Ett tunt (3-4 mm) snitt görs i buken och ett endoskop förs in genom bukväggen och livmodern till fosterhinnan. Fetoskopi möjliggör medicinska ingrepp såsom biopsi (vävnadsprov) eller ingrepp med laser för att täppa till onormala blodkärl eller behandling av ryggmärgsbråck.

Fetoskopi utförs med ett speciellt optiskt instrument, fetoskop, vanligtvis under andra eller tredje kvartalet av en graviditet. Proceduren kan öka risken för fosterskador, såsom fosterförlust eller prematur förlossning. Därför måste riskerna och fördelarna avvägas noga för att skydda modern och fostrets hälsa. Proceduren utförs oftast i en operationssal av en barnmorska.

Metoden används allt mer sällan på grund av riskerna och ersätts ofta av ultraljudsundersökning.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fetoscopy, 20 mars 2019.

Noter

  1. ^ ”Fetoskopi”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fetoskopi. Läst 2 december 2019.