Fenoler

I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Fenoler har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Fenoler väckt stort intresse och genererat flera debatter kring dess relevans och konsekvenser. Genom åren har Fenoler fått en grundläggande roll inom olika områden, genom att påverka kultur, ekonomi, politik och människors liv. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Fenoler och dess inflytande idag, såväl som de framtida projektioner som föreställs i relation till detta fenomen.

Fenol - den enklaste fenolen

Fenoler (efter fenol) är kolföreningar med en eller flera hydroxigrupper bunden till en eller flera bensenringar.

Fenol och kresol produceras ofta syntetiskt ur bensen och toluen. Fenoler kan även framställas ur stenkolstjära från koksverk eller ur tjära från kolförgasning. Forskning gjord under de senaste 30 till 40 åren visar, att även tjäror från pyrolys och förgasning av biomassa/trä kan vara rik på fenoler. Även lignin som fällts ut från svartlut, som i sin tur kommer från massaindustrin, skulle kunna gå att använda som råvara till fenoler. Forskning kring detta har gjorts på bland annat forskningsinstitutet NREL i USA och även på några amerikanska universitet.

Några fenoler som är mycket vanliga byggstenar till de vanligaste plasterna är fenol, orto- och para-kresol, bisfenol A och andra bisfenoler. Dessa fenoler utgör byggstenar i plaster som polyfenylenoxid (PPO), polykarbonat (PC), epoxiplaster, epoxilim, andra kompositmaterial, kevlarmaterial, etc. Dessa plaster, kompositer och lim används i tillverkningen av bilar, elektronik, datorer, flygplan, etc.

Referenser

  • Ullmans Encyclopedia of Industrial Chemistry, Kirk-Otmer, böcker om kompositer och epoximaterial som finns på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg.