Felix Ferdinand Grönfeldt

Numera har Felix Ferdinand Grönfeldt blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Felix Ferdinand Grönfeldt blivit allt viktigare i våra liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Felix Ferdinand Grönfeldt blivit en avgörande faktor i våra beslut och i hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Felix Ferdinand Grönfeldt på olika aspekter av våra liv, såväl som konsekvenserna det har för framtiden.

Felix Ferdinand Grönfeldt
Felix Ferdinand Grönfeldt i Hvar 8 dag 1901
FöddFelix Ferdinand Orädder
14 januari 1828
Viborg
Död16 april 1901 (73 år)
Karlskoga, Sverige
BegravdGamla kyrkogården
Utbildad vidVeterinärhögskolan
SysselsättningVeterinär, läkare
BarnGustaf Felix Grönfeldt (f. 1868)
Anna Grönfeldt (f. 1879)
Redigera Wikidata

Felix Ferdinand Grönfeldt, ursprungligen Orädder, född 14 januari 1828 i Viborg, död 16 april 1901 i Karlskoga församling, var en svensk läkare och veterinär som råkade ut för de ryska myndigheterna enär han hjälpt ryssar i deras flykt från Ryssland genom Sverige till England.

Uppväxtåren

Felix Ferdinand Grönfeldt föddes i Viborg, som då var en del av Storfurstendömet Finland. Grönfeldt tog studentexamen i medicin vid Helsingfors universitet och fortsatte sedan sina studier vid veterinärinstitutet i Stockholm. Dock avslutade han inte sin examen där på grund av att han plötsligt var tvungen att lämna institutet.

Karriär

Grönfeldt fann sig själv i tjänst hos överste von Knorring, där han tillämpade sina veterinärkunskaper på godset Kolltorp. 1853 anlände han till Karlskoga och blev utsedd till distriktsveterinär för socknen efter att ha tagit över G. V. Sjöstedts position i oktober samma år. 1879 blev han legitimerad veterinär genom kunglig dispens.

Under början av 1880-talet lät Grönfeldt uppföra Grönfeltsgården i Karlskoga, som är belägen vid sjön Möckelns norra strand, på den mark inom Bregården som han lät förvärva 1873. Innan dess hade han bott på olika platser runt om i Karlskoga, såsom Källmo, Gälleråsen och Bregården.

Familj

Felix Ferdinand Grönfeldt var son till skräddaren Anders Orädd. Han var far till apotekaren Gustaf Felix Grönfeldt, som grundade läkemedelsföretaget Pharmacia, och till kvinnorättskämpen Anna Grönfeldt. Han var gift två gånger. I hans första äktenskap med Maria Hedengren (1843–1877), föddes sonen, och i hans andra äktenskap, med Emilia Jansson (1844–1917), föddes dottern. De gifte sig år 1877 i Karlskoga kyrka.

Grönfeldt avled 1901 i Karlskoga till följd av levercancer. Han var 73 år gammal vid sin bortgång. Efter hans död begravdes han på Gamla kyrkogården i Karlskoga.

Källor

  1. ^ Veckans porträttgalleri, Hvar 8 dag, 12 maj 1901, läs online .
  2. ^ Gustaf Lindberg, Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar, 1897, s. 17, läst: 6 mars 2024.
  3. ^ Olof Hägerstrand (red.), Personhistorisk tidskrift, vol. 3–4, 1902, läs online .
  4. ^ Projekt Runeberg.
  5. ^ Felix Ferdinand Grönfeldt, Gravar.se, läs online.
  6. ^ Svensk veterinärtidskrift. Isaac Marcus boktryckeri-artiebolag. 1900. https://books.google.se/books?id=fbg7AQAAMAAJ&q=FELIX+ferdinand+gr%C3%B6nfeldt&dq=FELIX+ferdinand+gr%C3%B6nfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiDiOWS66jvAhVwoosKHexgAikQ6AEwAHoECAYQAg. Läst 11 mars 2021 
  7. ^ ”Veckans porträttgalleri”. Hvar 8 dag. 12 maj 1901. https://runeberg.org/hvar8dag/2/0539.html. Läst 29 maj 2023. 
  8. ^ Lindberg, Gust (1895). Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar. Noraskog: Central-tryckeriet. Libris 10293522. https://archive.org/details/KarlskogaBergslagHistoriaOchBeskrifningar/page/1/mode/1up 
  9. ^ ”Korta delar av Grönfeldts historia”. Strandkanten restaurang & bar. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525215305/http://www.strandkanten.nu/historia_11.asp. Läst 29 maj 2023. 
  10. ^ ”Grönfeltsgården - Hotell & restaurang”. www.gronfeltsgarden.se. http://www.gronfeltsgarden.se/. Läst 11 mars 2021. 
  11. ^ Holmström, Algot (1978). Karlskoga: en bruksbygd blir industriort : hundra års utveckling. Kulturnämnden. sid. 85. ISBN 978-91-7260-247-2. https://books.google.se/books?id=i6swNAAACAAJ&dq=Karlskoga.+En+bruksbygd+blir+industriort+Hundra+%C3%A5rs+utveckling&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&redir_esc=y. Läst 11 januari 2024 
  12. ^ ”Vigde”. Allehanda För Folket. 28 juni 1877. https://tidningar.kb.se/2798740/1877-06-28/edition/165565/part/1/page/1/?q=%22Felix%20Ferdinand%20Gr%C3%B6nfeldt%22. Läst 5 juni 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  13. ^ ”Dödsfall”. Tidning För Falu Län Och Stad. 22 april 1901. https://tidningar.kb.se/2825450/1901-04-22/edition/161863/part/1/page/2/?q=%22Felix%20Ferdinand%20Gr%C3%B6nfeldt%22. Läst 5 juni 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  14. ^ ”Gravar.se”. gravar.se. http://gravar.se/forsamling/karlskoga-kyrkogardsforvaltning/gamla-kyrkogarden/0/g/felix-ferdinand-gronfeldt. Läst 11 mars 2021. 

Litteratur

  • Nordqvist, Kjell (1989). Hur Grönfeltsudden fick en identitet 
  • Holmström, Algot (1989). Bebyggelsen på Grönfeltsudden och dess omändring till vandrarhem 

Externa länkar

v • r
Karlskogas historia
Historiska indelningar
Inrättningar och organisationer
Ej längre existerande byggnader
Historia
Olyckor
Personer
Näringsliv
Kultur
Präster
Olaus Johannis Gestricius (1586–1626) · Jacobus Jonæ (1627–1645) · Anundus Haqvinius (1663–1691) · Erlandus Faxell (1741–1754) · Elias Johannis Wenerman (1760–1771) · Gustaf Kjellin (1773–1785) · Nils Kjellin (1787–1821) · Thorbjörn Morén (1824–1843) · Clas Wahlund (1845–1866) · Tullius Hammargren (1867–1899) · Johan Nordenson (1900–1904) · Jakob Sillén (1923–)
Övriga
Kategori Kategori