Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Febronianism, som har fått relevans på senare tid på grund av dess påverkan på samhället. Olika aspekter relaterade till Febronianism kommer att utforskas, från dess ursprung till dess inflytande inom olika områden, inklusive dess implikationer i människors dagliga liv. De olika perspektiven som finns kring Febronianism kommer att analyseras, liksom de möjliga utmaningar och möjligheter det representerar. Den här artikeln syftar till att fördjupa kunskapen om Febronianism och generera reflektion över dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Febronianism var en romersk-katolsk kyrkorättslig uppfattning i Tyskland under 1700-talets senare hälft.
Febronianismen är uppkallad efter Justinus Febronius, en pseudonym som användes av den katolske hjälpbiskopen av Trier, Johann Nikolaus von Hontheim. von Hontheim utgav 1763 skriften De statu ecclesiae et legitima potestate Romani pontificis, som förespråkar en tysk nationalkyrka oavhängig av påven. Febronianismen är i mångt och mycket en tysk motsvarighet till den franska gallikanismen.