Fartein Valen

I dagens värld har Fartein Valen blivit ett ämne av ökande intresse för ett stort antal människor. Sedan dess uppkomst har Fartein Valen genererat debatter, diskussioner och reflektioner inom olika områden. Oavsett ålder, kön eller utbildningsbakgrund har Fartein Valen lyckats fånga uppmärksamheten hos publik över hela världen. Dess inverkan är inte begränsad till ett enda sammanhang, utan sträcker sig till flera områden, vilket påverkar hur människor tänker, agerar och relaterar till varandra. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Fartein Valen-fenomenet och de effekter det har haft på vårt samhälle.

Fartein Valen
Född25 augusti 1887[1] ​eller ​15 augusti 1887[2]
Stavangers kommun
Död14 december 1952[3][4][5]
Haugesunds kommun, Norge
Medborgare iNorge
Utbildad vidMusikkonservatoriet i Oslo
Universitetet i Oslo
Stavanger katedralskola
SysselsättningKompositör[6], musikvetare, musikteoretiker
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
FöräldrarArne Farteinsen Valen
Dorthea Valen
Utmärkelser
Stavanger Aftenblads kulturpris (1951)
Redigera Wikidata

Fartein Valen, född 25 augusti 1887 i Stavanger, död 14 december 1952 i Haugesund, var en norsk kompositör och pedagog.

Biografi

Valen kunde som statsstipendiat från 1936 helt ägna sig åt sitt komponerande. Han hade redan omkring 1900 slagit in på den polyfona, atonala linje som han senare konsekvent följde och var, vid sidan av Arnold Schönberg, en av flera tonsättare som började med tolvtonsteknik. Pianotrio op.5 (1924) brukar räknas som ett föregångsverk inom tolvtonsmusiken.[7]

Bland Valens större verk märks fem symfonier (1939-51). Ett Fartein Valen-sällskap stiftades 1949 i Oslo.[7]

Verkförteckning (urval)

Orkesterverk:

  • Paste di Michelangelo, op.17:1 (1932)
  • Cantico di ringraziamento, op.17:2 (1932-33)
  • Nenia, op.18:1 (1932)
  • An die Hoffnung, op.18:2 (1933)
  • Epithalamion, op.19 (1933)
  • Le cimetière de marin, Kyrkogården vid havet, op.20 (1933-34)
  • La isla de las calmas, op.21 (1934)
  • Symfoni nr 1, op.30 (1937-39)
  • Ode till ensamheten, op.35 (1939)
  • Violinkonsert, op.37 (1940)
  • Symfoni nr 2, op.40 (1941-44)
  • Symfoni nr 3, op.41 (1944-46)
  • Symfoni nr 4, op.43 (1947-49)
  • Pianokonsert, op.44 (1949-51)
  • Symfoni nr 5 (1951, ofullbordad)

Kammarmusikverk:

  • Violinsonat, op.3 (1916)
  • Pianotrio, op.5 (1917-24)
  • Stråkkvartett nr 1, op.10 (1928-29)
  • Stråkkvartett nr 2, op.13 (1930-31)
  • Serenad för blåskvintett, op.42 (1946-47)

Pianoverk:

  • Legende op.1 (1907)
  • Pianosonat nr 1:2 (1912)
  • 4 pianostycken, op.22 (1934-35)
  • Variationer, op.23, (1935-36)
  • Gavott och musett, op.24 (1936)
  • Preludium och fuga, op.28 (1937)
  • 2 preludier, op.29 (1937)
  • Intermezzo, op.36 (1939-40)
  • Pianosonat nr 2, op.38 (1940-41)

Orgelverk:

Körverk:

  • Hvad est du dog skiøn, op.12 (1930)
  • 2 motetter för damkör, op.14 (1931)
  • 2 motetter för manskör, op.15 (1931)
  • 2 motetter för blandad kör, op.16 (1931-32)
  • Kom regn fra det høje. Motett för damkör, op.25 (1936)
  • O store konge, Davids sønn. Motett för manskör, op.26 (1936-37)
  • Vaagn op, min sjael. Motett för blandad kör, op.27 (1937)

Sånger:

  • Ave Maria, op.4 (1917-21)
  • 3 dikter av von Goethe, op.6 (1925-27)
  • Mignon, 2 dikter av von Goethe, op.7 (1920-27)
  • 2 kinesiska dikter, op.8 (1925-27)
  • Darest thou now o soul, op.9 (1920-28)
  • 2 sånger, op.31 (1939)
  • La noche oscura del alma, op.32 (1939)
  • 2 sånger, op.39 (1941)

Referenser

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 13900670z, läst: 10 oktober 2015.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 6 maj 2014.
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6qr55bc, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Valen,_Fartein, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Fartein_Valen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  6. ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 82388, läst: 5 april 2022.
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.


Auktoritetsdata