Farmakognosi

Idag vill jag prata med dig om Farmakognosi, ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren. Farmakognosi är en idé som har fått allt större betydelse i dagens samhälle och genererat debatter och reflektioner inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Farmakognosi fångat uppmärksamheten hos experter och vanliga människor och genererat oändliga åsikter och ståndpunkter i frågan. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Farmakognosi, och analysera dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Utan tvekan är Farmakognosi ett begrepp som inte lämnar någon oberörd, och det är viktigt att förstå dess implikationer för att kunna delta i diskussionerna som kretsar kring det.

Farmakognosi, läran om naturprodukter vilka används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel.

Exempel på läkemedel som har sitt ursprung i naturen.

Avdelningen för farmakognosi, Uppsala universitet

Sveriges enda universitetsavdelning för farmakognosi finns på institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala Universitet. Här bedrivs idag forskning på bland annat cyklotider, substanser med marint ursprung, COX-2 hämmare samt utvecklandet av ett kemiskt navigeringssystem för upptäckter av nya läkemedel från naturen.

Professorslängd vid Uppsala universitet

  • Ulf Göransson (2014- )
Ulf Göransson befordrades till professor i farmakognosi 2014. Han disputerade i samma ämne 2002 på en avhandling om cykliska peptider (cyklotider).
  • Anders Backlund (2011- )
Anders Backlund blev befordrad från lektor till professor i farmakognosi 2011. Han disputerade i systematisk botanik vid Uppsala Universitet på forskning kring växtordningen Dipsacales.
Han disputerade på en avhandling om pilgifter, och under hans ledning inleddes forskning kring inflammationshämning och läkemedelspotential hos marina organismer. Han är inspektor emeritus i Farmacevtiska Studentkåren.
Han disputerade i farmakognosi på en avhandling om innehållet i misteln Viscum album L., och har skrivit en vida spridd lärobok i ämnet (Drugs of Natural Origin) som föreligger i sin sjunde upplaga (nu med Lars Bohlin som medförfattare). Han är inspektor emeritus och hedersmedlem i Farmacevtiska Studentkåren.
Professuren flyttade med när Kungliga Farmaceutiska Institutet blev Farmaceutiska Fakulteten vid Uppsala Universitet.

Professorer vid Kungliga Farmaceutiska Institutet

Professuren flyttades till Uppsala Universitet
Beskrev och typifierade den mögelart från vilken penicillin upptäcktes - Penicillum notatum Westling.
Var ursprungligen e.o. professor i allmän och experimentell farmakodynamik och farmakognosi vid Uppsala universitet. Efter att han disputerat vid Karolinska Institutet på en avhandling om stormhatt, var han lärare i botanik och farmakognosi vid Kungliga Farmaceutiska Institutet 1895-1901. Han skrev den första läroboken i farmakognosi på svenska 1897.

Adjungerade professorer i farmakognosi

  • Wenche Rolfsen – adjungerad professor vid Uppsala universitet
  • Jan G. Bruhn – adjungerad professor vid Högskolan i Kalmar / Linnéuniversitetet