I den här artikeln vill vi ta upp ämnet Fagereds kyrka, som har varit föremål för många studier, debatter och kontroverser genom historien. Fagereds kyrka har haft en betydande inverkan på olika områden, från politik till ekonomi, till samhället i stort. Relevansen av Fagereds kyrka har varit sådan att den har väckt intresse hos akademiker, experter och forskare, som har ägnat åtskilliga ansträngningar för att försöka förstå dess inflytande och omfattning. På dessa sidor kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fagereds kyrka, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan idag. Vi hoppas att den här artikeln kan bidra till att belysa ett så komplext och betydelsefullt ämne som Fagereds kyrka.
Fagereds kyrka | |
Kyrka | |
Fagereds kyrka i september 2016.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Hallands län |
Ort | Fagered |
Stift | Göteborgs stift |
Församling | Fagereds församling |
Koordinater | 57°12′16.36″N 12°45′21.9″Ö / 57.2045444°N 12.756083°Ö |
Arkitekt | Per Axel Nyström |
Material | Vitputsad sten |
Invigd | 1833 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003565 |
Fagereds kyrka är en kyrkobyggnad belägen mitt i samhället Fagered i norra delen av Falkenbergs kommun. Fageredsån flyter väster om kyrkan. Den tillhör Fagereds församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.
Dagens kyrka uppfördes 1833 i vitputsad sten efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Den ersatte en äldre kyrkobyggnad på samma plats, sannolikt av medeltida ursprung. Byggnaden består av rektangulärt långhus med ett torn vid den östra gaveln. Orsaken till att tornet placerats i öster istället för väster kan vara de sanka grundförhållandena vid västra sidan. Sakristian är inrymd i tornets bottenvåning. Ingång finns i västgaveln samt mitt på långhusets sydsida. Såväl exteriört som interiört är kyrkan ett typiskt och välbevarat exempel på tidens strama klassicism. De vitputsade murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar och portalerna är något infällda i murlivet. Långhuset täcks av ett sadeltak, medan tornet kröns av huv och lanternin.
Interiören färdigställdes först 1844. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv av trä med dekorationsmålningar utförda av Theodor Mohme. Altaruppsatsen, med kopplade kolonner av toskansk ordning, står omsluten av en grund nisch. Läktarbröstningen har arton fält av vilka tolv har målade motiv ur Jesu liv och de återstående träd.
Den pneumatiska orgeln byggdes 1879 av Carl Nilsson i Ullared. Den byggdes om 1936 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB och delvis ånyo omändrad på 1990-talet av Burgmann vid samma firma, som satte in tremulantvinge, inneslöt man II i svällskåp, tidigare svällskåp för hela orgeln. Den har nu tretton stämmor fördelade på två manualer och pedal.[3]