I dagens värld har Fackelliljesläktet blivit ett ämne av relevans och allmänt intresse för ett brett spektrum av samhället. Från politik till vetenskap, genom kultur och teknik, Fackelliljesläktet har påverkat vårt dagliga liv på olika sätt. Det finns många perspektiv från vilka Fackelliljesläktet kan närma sig, och vart och ett av dem erbjuder ett fascinerande och ständigt utvecklande panorama. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de viktigaste dimensionerna av Fackelliljesläktet, analysera dess inverkan på olika områden och dess projektion in i framtiden.
Fackelliljesläktet | |
![]() Orange fackellilja (K. triangularis) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
Familj | Afodillväxter Asphodelaceae |
Släkte | Fackelliljesläktet Kniphofia |
Vetenskapligt namn | |
§ Kniphofia | |
Auktor | Moench |
Arter (urval) | |
|
Fackelliljesläktet (Kniphofia)[1][2] är ett växtsläkte i familjen afodillväxter, som beskrevs av Conrad Moench. Enligt Catalogue of Life[1] ingår Fackelliljor i familjen grästrädsväxter, men enligt Dyntaxa[3] är tillhörigheten istället familjen grästrädsväxter.
Släktet innehåller cirka 70 arter och förekommer naturligt i östra och södra Afrika, en art förekommer på Arabiska halvön och en på Madagaskar. Några arter kan odlas som prydnadsväxter i sydligaste Sverige.