Fabian Berendes är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i det moderna samhället. I åratal har Fabian Berendes varit föremål för studier, diskussion och kontroverser inom olika områden, inklusive politik, vetenskap, kultur och historia. Dess relevans och inverkan på människors liv gör det till ett ämne av stor betydelse för att förstå dagens värld. Genom åren har ett brett spektrum av åsikter och synpunkter på Fabian Berendes utvecklats, vilket har bidragit till att berika kunskapen och förståelsen för detta fenomen. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta perspektiven och reflektionerna kring Fabian Berendes, med syftet att analysera dess inverkan och betydelse i det samtida samhället.
Fabian Berendes | |
Född | 1610 |
---|---|
Död | 1678 |
Nationalitet | ![]() |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Militär |
Föräldrar | Joakim Berendes |
Släktingar | Johan Berendes den yngre (syskon) |
Redigera Wikidata |
Fabian Berendes, född 1610, död 1678, var en svensk friherre och militär. Han var son till Joakim Berendes och halvbror till Johan Berendes den yngre.
Efter en tids krigstjänst måste Berendes på grund av ett dråp 1635 gå i landsflykt, men fick 1641 nåd. År 1645 värvade han ett dragonregemente, och som överste för detta utmärkte han sig flera gånger under Karl X Gustavs polska krig. År 1656 blev Berendes överste för Åbo och Björneborgs kavalleriregemente och 1657 generalmajor. Han deltog med utmärkelse i Karl Gustavs danska krig, särskilt i stormningen av Frederiksodde och tåget över Bält. År 1664 fick Berendes avsked från sin överstebefattning.
Fabian Berendes var en duglig krigare men privat hetsig i humöret och misshandlade flera gånger sitt tjänstefolk, och låg i långvariga arvsprocesser med sin bror och dennes änka.