I dagens värld är Församlingsbok ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det har påverkat samhället, ekonomin eller populärkulturen, har Församlingsbok blivit en konstant konversationspunkt och en analyspunkt för både akademiker, experter och nyfikna. Under åren har Församlingsbok utvecklats och genererat djupa debatter, såväl som viktiga framsteg som har markerat milstolpar i historien. I den här artikeln kommer vi att försöka utforska de olika aspekterna av Församlingsbok och analysera dess inflytande på våra liv.
Församlingsbok är den kyrkobok som 1895 (Kungl. förordning 6.8 1894) ersatte husförhörslängden. Den blev i sin tur 1991 ersatt med en folklängd, då kyrkoböckerna och mantalslängderna slogs ihop.[1]
Församlingsboken var upplagd topografiskt i likhet med husförhörslängden och listade alla som var skrivna på fastigheten kontinuerligt med namn, yrke, födelsedatum och födelseort, dödsdatum, civilstånd, flyttningsuppgifter med mera.[1] Den innehöll fortfarande uppgifter av religiös karaktär, som till exempel nattvardsgång, husförhör och betyg i kristendomskunskap.