I världen av Författningssamling finns en stor mångfald av förhållningssätt, idéer och åsikter som kan generera ett oerhört berikande kunskapsutbyte. Det är därför det är avgörande att fördjupa sig i de olika aspekterna kring detta ämne, för att förstå dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Författningssamling blivit en intressant plats för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Genom den här artikeln kommer vi att försöka utforska de olika aspekterna av Författningssamling och dess relevans i den samtida världen, och erbjuda nya perspektiv och reflektioner som bidrar till att berika debatten kring detta transcendentala ämne.
En författningssamling är en samling lagar och andra författningar. I Sverige och Finland används termen för en viss eller vissa officiella regelbundet utkommande samlingar.
Begreppet författningssamling används i Finland för lagar och förordningar medan motsvarigheten för myndighetsföreskrifter benämns föreskriftssamlingar[1]. Den engelska översättningen av ordet författningssamling är statute book[2] men det har inte samma betydelse på andra språk som på svenska[3]. Många länder har helt andra system för utgivning av skriven rätt.
Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Författningar är bindande regler. Riksdagen beslutar om lagar, regeringen om förordningar och myndigheterna om föreskrifter.
I Sverige är en författningssamling en regelbundet utgiven samling lagar och andra författningar som regeringen utfärdar genom Svensk författningssamling eller sådant som riksdagen enligt lag ger myndigheter och andra liknande institutioner tillåtelse att utfärda eller föreskrifter som utfärdats enligt Författningssamlingsförordningen (1976:725).
Den allmänna svenska författningssamlingen är Svensk författningssamling (SFS), i vilken samtliga svenska lagar och förordningar publiceras. I övriga författningssamlingar publiceras de författningar som närmast berör till exempel en viss myndighets verksamhet. Sedan 1992 trycks SFS och flera myndigheters författningssamlingar av Fritzes[4]. Även om författningssamlingarna numera finns tillgängliga på respektive myndighets webbsida så är det de tryckta författningssamlingarna som är gällande rätt.
Utgivningen av Svensk författningssamling startade 1825. Dessförinnan samlades svenska författningar i tryck under begreppet Årstrycket.
En samling med författningar som utges på enskilt initiativ och med viss redigering av materialet såsom i texten insprängda kommentarer, noter och rättsfallshänvisningar, brukar kallas lagbok.
Centrala myndigheter som får kungöra författningar på annat sätt än i författningssamling som avses i författningssamlingsförordningen
Länsstyrelserna i de olika länen i Sverige ger ut författningssamlingar för respektive län, som omfattar regler som har utfärdats av länsstyrelsen och vissa andra lokala regler. Författningssamlingarna publiceras bland annat på respektive länsstyrelses webbsida.
I USA publiceras lagar antagna av kongressen dels kronologiskt efter ämne i United States Code (förkortat U.S.C.)[6] samt också i kronologisk ordningsföljd i United States Statutes at Large. Regeringsdepartementen och myndigheternas förordningar och föreskrifter som påverkar allmänheten publiceras i den ämnessorterade Code of Federal Regulations (förkortat C.F.R.) samt i den dagliga officiella tidningen Federal Register.