I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Fårö fyr, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Från ödmjuk början till hans uppgång till berömmelse, Fårö fyr har ställts inför många utmaningar och utmärkt sig inom sitt expertområde. På dessa sidor kommer vi att analysera hans arv och de lärdomar vi kan dra av hans karriär. Dessutom kommer vi att undersöka påverkan av Fårö fyr på dagens samhälle och dess inverkan på den samtida världen. Utan tvekan lovar den här artikeln att bli en djupdykning i Fårö fyrs liv och arbete, och presentera ett unikt och avslöjande perspektiv på hans bestående arv. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt om Fårö fyr och dess inverkan på världen!
Fårö fyr | |
![]() | |
Läge | Region Gotland, Sverige |
---|---|
Svenskt fyrnummer | 411700 |
Internationellt fyrnummer | C7162 (Admiralty) 116-9844 (NGA) |
Fyrkaraktär | Iso WR 8s |
Koordinater | 57°57′34.4″N,19°20′57.3″E |
Lyshöjd | 30,6 meter |
Tornets höjd | 30,3 meter |
Byggår | 1846 |
Färg | vit |
Lysvidd | 16,5 nautisk mil |
Nuvarande optik | fjärde ordningens Fresnellins |
Fårö fyr på Fårö utanför norra Gotland byggdes år 1846–1847 och invigdes den 21 oktober 1847, ett år efter Hoburg fyr på södra Gotland.
Ursprungligen bestod ljuskällan av rovoljelampor, som senare byttes mot betydligt ljusstarkare fotogenlampor. År 1891 installerades en roterande linsapparat, varefter fyren visade en fyra sekunder lång blänk var 20:e sekund. 1953 elektrifierades fyren.
Fårö fyr avbemannades 1977. Den siste fyrmästaren var Joe Nordberg. Fyren är fortfarande i bruk. Den ägs och sköts av Sjöfartsverket.