I den här artikeln kommer vi att utforska Färgare Höglanders gård och alla dess konsekvenser. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på människors dagliga liv är Färgare Höglanders gård ett ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras på djupet. Längs dessa linjer kommer vi att upptäcka de olika perspektiven som finns på Färgare Höglanders gård, samt möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att lösa detta problem. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller om det är första gången du hör om Färgare Höglanders gård, den här artikeln är utformad för att erbjuda en komplett och berikande vision av det. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Färgare Höglanders gård!
Färgare Höglanders gård | |
Bostads- och butikshus | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västerbotten |
Kommun | Umeå kommun |
Ort | Umeå |
Adress | Storgatan 41 |
Koordinater | 63°49′35.0″N 20°15′18.4″Ö / 63.826389°N 20.255111°Ö |
Kulturmärkning | |
Enskilt byggnadsminne |
1978 |
- Beteckning i BBR | Färgaren 1 |
Arkitekt | Gustav Axel Pettersson |
Byggherre | J M Höglander |
Ägare | Umehem |
Färdigställande | 1882 |
Arkitektonisk stil | Nyrenässans |
Färgare Höglanders gård är en byggnad i centrala Umeå, uppförd 1882 för färgfabrikör Johan Magnus Höglander (1836–1909) med butikslokaler i bottenvåningen och bostäder en trappa upp. Gården gav upphov till kvartersnamnet Färgaren.
Höglander hade 1859 grundat J M Höglanders färgeri, garn och väfnadsaffär i Umeå, dels i form av en "minutaffär" (detaljhandelsbutik) på Kungsgatan, dels en fabrik med väveri och vadmalsstamp i Ersmark där lokalbefolkningen kunde få hemvävda garner och tyger färgade. Fabriken brann ned till grunden 1878 men återuppfördes. År 1897 upprättades en filial i Lycksele, som även den brann ned (1911) men inte återupptogs, då Höglander avlidit 1909 och verksamheten fortsatt under ledning av änkan, fru Hanna Höglander.
Byggnaden, som förskonades vid stadsbranden 1888, är en av Umeå äldsta och ett exempel på den mer påkostade byggnadstyp som utmärkte Storgatan och den förnämare västra stadsdelen före branden. Huset kan ses som en pendang till bankhuset på andra sidan gatan – den så kallade Smörasken – från 1877.
Huvudbyggnaden är av timmer i två våningar med valmat plåttak. Fasaden i nyrenässansstil med pilastrar, listverk och konsolfris i takfoten, allt målat i beige och olivgrönt, ritades av stadsbyggmästare Gustav Axel Pettersson.
Efter stadsbranden 1888 köptes fastigheten av Västerbottens Läns Sparbank som inrättade kontor i bottenvåningen, och byggde ett gårdshus mot brandgatan i norr. Senare har tillkommit ett större hus i vinkel, längs Västra esplanaden.
Från 1967 till 2018 huserade möbelvaruhuset Comfort möbler i fastigheten, som redan 2007 sålts till fastighetsbolaget Umehem.
|