Exponentialfördelning

I artikeln som vi presenterar nedan kommer vi att ta upp ämnet Exponentialfördelning på ett uttömmande och detaljerat sätt. Exponentialfördelning är ett ämne av stor relevans idag, vilket väcker stort intresse och debatt inom olika områden. Genomgående i artikeln kommer vi att analysera de olika perspektiv och tillvägagångssätt som finns gällande Exponentialfördelning, samt dess historiska relevans och dess påverkan på det nuvarande samhället. Vi kommer också att undersöka de framtida konsekvenserna av Exponentialfördelning och möjliga lösningar eller åtgärder som kan vidtas angående det. Med den här artikeln siktar vi på att ge en global och komplett vision av Exponentialfördelning, med syftet att bidra till debatten och kunskapen om detta ämne.

Täthetsfunktion
Kumulativ fördelningsfunktion

Inom matematisk statistik är en exponentialfördelning en beskrivande modell för tiderna mellan händelser i en poissonprocess. Exponentialfördelningen är en kontinuerlig sannolikhetsfördelning med täthetsfunktionen:[1]

där β > 0 är en parameter i fördelningen. Väntevärdet E(X) och variansen V(X) ges av:

Exponentialfördelningen är alltså ett specialfall av gammafördelningen, där . Detta innebär bland annat att summan av två oberoende exponentialfördelade stokastiska variabler med parameter β har fördelningen . [2]

Exponentialfördelningen används bland annat för att modellera homogena Poisson-processer, vilka är heltalsvärda astokastiska processer där tillståndet förändras med konstant sannolikhet per tidsenhet λ. Avstånden mellan tillståndsförändringarna är då exponentialfördelade med väntevärde λ. Därför är integralen från 0 till T över f sannolikheten att minst en tillståndsförändring skett vid tiden T.

Exponentialfördelningen kan ses som en kontinuerlig version av den geometriska fördelningen, vilken beskriver antalet försök som behövs för att en diskret process skall byta tillstånd. I motsats till detta beskriver exponentialfördelningen den tid det tar för en kontinuerlig process att byta tillstånd.

Exempel på variabler som är approximativt exponentialfördelade är

  • Tiden tills någon råkar ut för sin nästa bilolycka
  • Tiden tills någon får sitt nästa telefonsamtal
  • Avståndet mellan mutationer på en DNA-sträng

En viktig egenskap hos exponentialfördelningen är att den "saknar minne". Detta innebär att om en slumpvariabel X är exponentialfördelad så är dess betingade sannolikhet

Med andra ord, chansen att tillståndet kommer att förändras inom de nästa s sekunderna påverkas inte av den tid som redan förflutit.[1]

Källor

Noter

Referenser

  • Råde, Lennart; Bertil Westergren (1989). Mathematics Handbook for Science and Engineering (Beta). Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00839-2 

Externa länkar