Evert Båge
Idag är Evert Båge ett ämne för intresse och diskussion inom olika områden. Från politik till populärkultur har Evert Båge fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Dess genomslag och relevans har överskridit gränser och blivit en mötesplats för debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Evert Båge, analysera dess inflytande på det nuvarande samhället och dess projektion in i framtiden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid kommer vi att fördjupa oss i en djup analys som gör att vi kan förstå vikten av Evert Båge i vår nuvarande verklighet.
| Evert Båge | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 15 augusti 1925 Alingsås församling i Älvsborgs län, Sverige |
| Död | 21 januari 2021 (95 år) Arild |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Tjänstetid | 1948–1990 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | Jämtlands flygflottilj |
Evert Karl Erik Båge, född 15 augusti 1925 i Alingsås församling i Älvsborgs län,[1] död 21 januari 2021 i Arild,[2] var en svensk militär.
Biografi
Båge avlade studentexamen 1945. Han avlade officersexamen vid Krigsflygskolan 1948 och utnämndes samma år till fänrik vid Svea flygflottilj, där han kom att tjänstgöra 1948–1958, befordrad till löjtnant 1950. År 1958 befordrades han till kapten, varpå han 1958–1963 tjänstgjorde vid Tredje flygeskadern och Flygstaben, befordrad han till major 1962.[3] Han var chef för Operationsledning I i Försvarsstaben 1963–1966, befordrades till överstelöjtnant 1965 och var chef för Sektion 1 vid staben i Östra militärområdet 1966–1968.[3][4][5] År 1969 befordrades han till överste, varpå han var chef för Jämtlands flygflottilj 1969–1973. Han befordrades 1973 till överste av första graden,[3] varefter han var chef för Operationsledning 2 i Försvarsstaben 1973–1978.[3][6] År 1978 befordrades Båge till generalmajor, varpå han var stabschef vid staben i Övre Norrlands militärområde 1978–1980, chef för Flygstaben 1980–1984 och chef för Militärhögskolan 1984–1990.[3]
Evert Båge invaldes 1981 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[7] Han är begravd på Brunnby kyrkogård.[8]
Utmärkelser
Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1965.[9]- Kommendör av Svärdsorden, 11 november 1972.[10]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 3 december 1974.[11]
Kommendör med stjärna av Isländska falkorden, 26 oktober 1981.[12]
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ Familjesidan.se
- ^ Kjellander, Rune (2013). Svenska flygvapnets högre chefer 1925–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Värmdö: Rune Kjellander. sid. 48. ISBN 978-91-637-1183-1.
- ^ Sveriges statskalender för året 1965. Uppsala. 1965. sid. 98.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 354.
- ^ Sveriges statskalender 1978. Stockholm: Liber Förlag. 1978. sid. 92. https://runeberg.org/statskal/1978/0092.html.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 188. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Gravar.se
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 108.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 46, digital avbildning.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 34, digital avbildning.
- ^ ”Orðuhafaskrá”. Forseti Íslands. http://www.forseti.is/fálkaorðan/orduhafaskra/. Läst 20 augusti 2020.