I den moderna världen har European Quality Improvement System blivit ett ämne av allmänt intresse på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på ekonomin till dess relevans inom teknik och kultur, representerar European Quality Improvement System en vändpunkt i vårt sätt att förstå världen. Dess betydelse har överskridit geografiska barriärer och har genererat en global debatt om dess innebörd och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av European Quality Improvement System och dess roll i dagens samhälle, och analysera dess effekter och dess framtid i ett föränderligt och dynamiskt sammanhang.
European Quality Improvement System (EQUIS) är ett kvalitetssystem för högre ekonomiska utbildningar. Det skapades av Gordon Shenton år 1998 och numera är den huvudansvariga Julio Urgel. Tidigt 2011 var 129 fakulteter i 36 länder ackrediterade och Sverige har fyra ackrediterade universitet.
För att en skola eller fakultet skall bli ackrediterad krävs att den uppnår vissa kriterier som organisationen EFMD ställer. Dessa kriterier griper över skolan som helhet inklusive alla program från första året till filosofie doktor, samt forskning, alla e-lärande enheter, fortbildning och samhällsengagemang. Det är särskilt berörda av skolans internationaliseringsgrad och dess samverkan med näringslivet.[1]
Det finns två typer av ackrediteringar: en femårig ackreditering och en treårig ackreditering. Den treåriga ackrediteringen kräver en årlig rapportering rörande förbättring av identifierade problemområden för att behålla sin status.
Ackrediterade universitet i Sverige:
Handelshögskolan vid Umeå universitet (Umeå School of Business) hade från 2008 till hösten 2010 en treårig ackreditering men blev av med sin status. Detta hände på grund av bristande forskningsproduktion samt att personalsammansättningen på olika akademiska nivåer inte ansågs ha förbättrats i tillräcklig omfattning för att erhålla re-ackreditering.[4]