I dagens värld har Euraåminne fått en imponerande relevans. Oavsett om det är inom teknik, hälsa, politik eller underhållning har Euraåminne lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts avsevärt och genererat både entusiasm och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Euraåminne, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka hur Euraåminne har förändrat vårt sätt att tänka, interagera och uppfatta världen omkring oss.
Euraåminne (finska: Eurajoki) är en kommun i landskapetSatakunta i Finland. Folkmängden i Euraåminne kommun uppgick år 2021 till &&&&&&&&&&&09334.&&&&&09 334 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&0643.780000643,78 km². Folkmängden i tätorten Euraåminne kyrkoby uppgick den 31 december 2012 till 2 586 invånare, landarealen utgjordes av 6,97 km² och folktätheten uppgick till 371,0 invånare/ km². Kommunen är belägen invid Bottenvikens strand, norr om staden Raumo. Riksväg 8 löper genom kommunen.
I Euratrakten har funnits en kyrksocken från 1200-talet. Forskarna är inte överens om den är Euraåminne (på medeltiden Eurabominne) eller Eura. Euraåminne kyrksocken har grundats senast under första hälften av 1300-talet och nämns i källorna tidigast 1344. Till Euraåminne har tidigare hört Luvia kapellförsamling och Irjanne bönehusförsamling. Luvia kapell torde kunna dateras till slutet av 1400-talet. Det nämns första gången år 1558 men torde ha varit ett kapell redan 1495. Luvia kapellförsamling avskildes till en självständig församling 1901, vilket verkställdes 1909.
Befolkningsutvecklingen i Euraåminne kommun 1975–2020
År
Folkmängd
1975
8 436
1980
9 017
1985
9 242
1990
9 554
1995
9 620
2000
9 233
2005
9 159
2010
9 245
2015
9 287
2020
9 452
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s.83-84, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 104, Bidrag till Finlands historia III, Helsingfors 1904, nr 470