Euklidisk geometri

I dagens värld är Euklidisk geometri en fråga som har fått stor relevans i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Euklidisk geometri blivit en fråga av intresse för många människor inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell, politisk eller kulturell nivå har Euklidisk geometri skapat debatter och diskussioner runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Euklidisk geometri, analysera dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka hur Euklidisk geometri har utvecklats över tid och vilka utmaningar och möjligheter det ger i framtiden.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Hjärnan ännu i mig vrides,
när jag tänker på Euklides
och på de trianglarna ABC och CDA.
Svetten ur min panna gnides
värre än på Golgata.

— Carl Michael Bellman

I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet. De geometriska teorier som inte bygger på parallellaxiomet kallas icke-euklidiska geometrier.

De olika teorierna ger olika sanningsvärden för vissa geometriska påståenden. I euklidisk geometri är det till exempel sant att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.

Den Euklidiska geometrin är den konventionella form av geometri som lärs ut i skolorna, eftersom den har otaliga praktiska tillämpningar. Man kan grovt göra följande uppdelning:

Se även

Referenser

  1. ^ Min Lefvernesbeskrifning i Sveriges nationallitteratur (1912), volym IV. Carl Mikael Bellman, Jakob Wallenberg.

Externa länkar

v • r
Geometrier