I dagens värld intar Eugenie Beskow-Heerberger en framträdande plats i samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess relevans i akademin eller dess inflytande på historien, är Eugenie Beskow-Heerberger ett ämne som inte går obemärkt förbi. Med tiden har Eugenie Beskow-Heerberger skapat stora debatter, varit föremål för omfattande forskning och fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Eugenie Beskow-Heerberger, analysera dess betydelse, dess utveckling genom åren och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället fortsätter Eugenie Beskow-Heerberger att vara ett ämne för ständigt intresse och diskussion.
Eugenie Beskow-Heerberger | |
![]() | |
Född | 18 november 1867[1][2] Hallingebergs församling[2], Sverige |
---|---|
Död | 3 december 1955 (88 år) Stockholm |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Konstfack Kungliga Akademien för de fria konsterna ![]() |
Sysselsättning | Författare |
Barn | Arvid Brenner (f. 1907) |
Föräldrar | Fritz Beskow |
Släktingar | Natanael Beskow (syskon) |
Redigera Wikidata |
Eugenie Charlotte Beskow-Heerberger, född Beskow den 18 november 1867 i Hallingeberg i Kalmar län, död den 3 december 1955 i Stockholm, var en svensk författare och illustratör. Hon skrev främst barnböcker.
Eugenie Beskow-Heerberger var dotter till kontraktsprosten Fritz Beskow (1832–1901) och Lotten Dahl (1835–1917) samt syster till pedagogen och socialreformatorn Natanael Beskow. Hon var gift med tyske medborgaren och direktören för Alfa Laval Separator i Berlin Wilhelm Heerberger 1906–1935 samt mor till Helge Heerberger, känd under pseudonymen Arvid Brenner. Beskow studerade vid Tekniska skolan 1887–1891 och därefter vid Konstakademien i Stockholm . Som konstnär har hon illustrerat några av sina egna barnböcker och noveller. Beskow-Heerberger är begravd på Skärstads kyrkogård.[3]