I den här artikeln kommer en djupgående analys att göras om Esse å, som tar upp olika aspekter som gör att läsaren kan få detaljerad och fullständig kunskap om detta ämne/person/datum. Dess ursprung, dess relevans idag, dess effekter på olika områden och möjliga framtida konsekvenser kommer att undersökas. Dessutom kommer olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet att studeras, i syfte att ge en bred och balanserad vision. Genom att samla in och analysera relevant information strävar vi efter att erbjuda en heltäckande bild av Esse å och bidra till att berika kunskapen om detta ämne/person/datum.
Esse å | |
Ähtävänjoki | |
å | |
Esse å i Överesse
| |
Land | Finland |
---|---|
Världsdel | Europa |
Källa | |
- läge | Alajärvi, Södra Österbotten |
- höjdläge | 200 m ö.h. |
Mynning | Larsmosjön |
- läge | Pedersöre, Österbotten |
Längd | 120 km |
Flodbäcken | 2 054 km² |
Vattenföring | |
- medel | 15,8 m³/s |
- maximum | 69 m³/s |
- minimum | 2,3 m³/s |
Geonames | 660125 |
Esse å (finska Ähtävänjoki) är Lappajärvi sjös utlopp i Bottenviken. Esse ås huvudfåra börjar i Alajärvi sjö och rinner längs Kurejoki till Lappajärvi sjö, därifrån genom Välijoki till Evijärvi (sjö) varifrån egentliga Esse å börjar. Ån rinner genom Pedersöre och går ihop med Purmo å en kilometer före den rinner ut i Larsmosjön. Huvudfåran har en längd på 120 km och en fallhöjd på ca 200 m. Tillrinningsområdet är 2054 km² och finns i kommunerna Soini, Alajärvi, Vindala, Lappajärvi, Evijärvi, Pedersöre och Jakobstad.[1]
Sjöarna gör Esse ås vattendrag unik i österbottniska sammanhang.[2] Ån ingår i Natura 2000 på basis av förekomsten av flodpärlmussla, som är skyddad enligt naturvårdslagen och klassificerad som en starkt hotad art, och bäcköring.[3] I ån förekommer också utter, flygekorre, dvärgnäckros och brakved.[4] Fiskbeståndet består naturligt av abborre, gädda och mört, medan öring och harr planteras varje år.[5]