Denna artikel kommer att ta upp ämnet Eskil Vogt, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Genom historien har Eskil Vogt varit föremål för många studier och debatter, vilket genererat ett ökande intresse från akademiker, experter och allmänheten. Den här artikeln syftar till att på djupet analysera de mest relevanta aspekterna av Eskil Vogt, utforska dess många dimensioner och dess inflytande i olika sammanhang. Likaså kommer den senaste forskningen relaterad till Eskil Vogt att undersökas, för att ge en fullständig och uppdaterad syn på ämnet. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt är det tänkt att erbjuda läsaren ett berikande perspektiv som bidrar till en större förståelse för Eskil Vogt och dess implikationer i det nutida samhället.
Eskil Vogt | |
![]() Eskil Vogt, 25 januari 2014. | |
Född | 31 oktober 1974 (50 år) Oslo |
---|---|
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | La Fémis ![]() |
Sysselsättning | Filmregissör, manusförfattare |
Utmärkelser | |
Amandapriset för bästa manus (2007) Kanonpriset för bästa manus (2011) Kanonpriset för bästa regi (2014) Kanonpriset för bästa manus (2014) Amandapriset för bästa regi (2014) Kanonpriset för bästa manus (2015) Amandapriset för bästa manus (2016) Sitgesfestivalens pris för bästa manus (2017) Amandapriset för bästa manus (2022) Amandapriset för bästa regi (2022) | |
Redigera Wikidata |
Eskil Vogt, född 1974 i Oslo, är en norsk manusförfattare och filmregissör. Han är utbildad vid Universitetet i Oslo och den franska filmskolan La Fémis, där han gick regilinjen. Efter några väl mottagna kortfilmer slog han igenom som manusförfattare åt Joachim Triers film Repris från 2006, för vilken han fick Amandapriset för bästa manus. Samarbetet med Trier fortsatte i Oslo, 31 augusti från 2011, där Vogt skrev manus efter Pierre Drieu la Rochelles roman Tag mitt liv. För sin första långfilm som regissör, Blind från 2014, fick han manuspriset vid Sundance Film Festival och Amandapriset för bästa regi.