Ernst Westman
Ernst Westman har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Dess inverkan på samhället och det dagliga livet är obestridlig, och dess relevans har överskridit olika områden. Den här artikeln försöker utforska Ernst Westman på djupet, analysera dess ursprung, evolution och möjliga framtida implikationer. På dessa sidor kommer olika aspekter relaterade till Ernst Westman att tas upp, från dess historiska betydelse till dess inflytande i den samtida världen. Dessutom kommer olika perspektiv på Ernst Westman att analyseras som visar dess komplexitet och potential att generera diskussioner och reflektioner inom olika områden. Den här artikeln syftar till att ge en komplett och berikande vision av Ernst Westman, och bjuda in läsaren att fördjupa sig i detta relevanta och betydelsefulla ämne.
| Ernst Westman | |
| Född | 8 november 1823[1] Mariestads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 november 1891[1] (68 år) Klara församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Bergsskolan i Falun  |
| Sysselsättning | Metallurg |
| Arbetsgivare | Jernkontoret |
| Maka | Anna Mathilda Westman |
| Barn | Sven Westman (f. 1856) Carl Westman (f. 1866) |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Willgott Westman, född 8 november 1823 i Mariestad, död 12 november 1891 i Stockholm, var en svensk metallurg; far till Carl Westman och Sven Westman.
Westman ägnade sig redan från unga år åt teknisk bergshantering och genomgick 1847-48 Bergsskolan i Falun, varefter han engagerades till att sköta masugnarna inom Upplands bergslag. År 1859 utnämndes han till direktör på Jernkontorets metallurgiska stat, vilken befattning han innehade till sin död.
Westmans främsta livsgärning är den under hans verksamhet inom Dannemora bergslag av honom konstruerade och efter honom uppkallade gasrostugnen, vilken fick vidsträckt användning, vid alla masugnar, där man tillgodogjorde svavelhaltiga malmer. Som direktör vid Jernkontoret verkade han för bessemermetodens införande i Sverige.
Källor
- Westman, Ernst Willgott i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 6 april 2022.