Ernst Brunner

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Ernst Brunner, ett koncept som har fascinerat mänskligheten i århundraden. Från dess ursprung till dess relevans i dagens samhälle har Ernst Brunner varit föremål för debatt och fascination inom flera områden. Genom historien har Ernst Brunner spelat en avgörande roll för att forma tankar, handlingar och övertygelser i olika kulturer runt om i världen. Dessutom sträcker sig dess inflytande till områden så olika som vetenskap, religion, politik och populärkultur. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Ernst Brunner, utforska dess många aspekter och dess inverkan på det samtida samhället.

Ernst Brunner
Ernst Brunner
Ernst Brunner
Född5 september 1950
Tullinge
YrkeFörfattare, litteraturvetare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1979 –
Make/makaAnna-Maria Bertilson

Ernst Christian Brunner, född 5 september 1950 i Tullinge, är en svensk författare, poet och litteraturvetare.

Biografi

Ernst Brunner är son till alpinisterna Leopold Brunner och Gertrud Brunner. Han ägnade sig åt universitetsstudier i Stockholm, Aix-en-Provence, Universitetet i Florens och Leningrad 1969–1984 och avlade filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap 1985 med avhandlingen Till fots genom solsystemet. En studie i Edith Södergrans expressionism.

Han debuterade 1979 med en diktsamling och fick sitt genombrott som skönlitterär författare med romanerna Svarta villan (1987) och Kocksgatan (1991). Förutom ett stort antal romaner och diktsamlingar har han utgivit böcker som i biografisk form skildrar Edith Södergran, Karl XII, Carl Michael Bellman och Jacob Johan Anckarström.[1]

Ernst Brunner är gift med Anna-Maria Bertilson. Tillsammans har de tre barn: Edit, Leonard och Molly Brunner.[2]

Brunner har erhållit bland annat Aftonbladets litteraturpris 1986, Svenska Dagbladets litteraturpris, Gerard Bonniers lyrikpris och Bellmanpriset.

Bibliografi (i urval)

  • 1979 – Jag ändrar ställning klockan tre
  • 1980 – Söderväggar
  • 1980 – Känneru brorsan?
  • 1982 – I det stora hela
  • 1983 – Dans på rovor
  • 1985 – Till fots genom solsystemen. En studie i Edith Södergrans expressionism
  • 1986 – Separator
  • 1987 – Svarta villan
  • 1989 – Bufflan och Spegelflickan
  • 1990 – Sorgen per capita
  • 1991 – Kocksgatan
  • 1992 – Edith
  • 1994 – Passionata
  • 1995 – Mr Skylight
  • 1995 – Förmiddagsgatan
  • 1997 – Den vilde svensken
  • 1999 – Stoft av ett stoftkorn (samlade dikter 1979–1999)
  • 1999 – Vallmobadet[3]
  • 2002 – Fukta din aska
  • 2005 – Carolus Rex
  • 2006 – Vandring under jorden – Fredsgatan 2
  • 2007 – Yngling på guld
  • 2009 – Hornsgatan
  • 2010 – Anckarström och kungamordet. Historien i sin helhet
  • 2014 – Där går han 1 (1950–1970)
  • 2015 – Där går han 2 (1970–1990)
  • 2015 – Där går han 3 (1990–2010)
  • 2017 – Darra: om Swedenborg
  • 2019 – Likt ett skeleton: Johan Helmich Roman – hans liv
  • 2020 – Marmormolnet: om bildhuggaren Sergel

Priser och utmärkelser

Källor

  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 s. 178-179

Noter

  1. ^ ”Ernst Brunner”. Albert Bonniers förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/5844/ernst-brunner/. 
  2. ^ Zendry Svärdkrona: ”Nu lägger de stora författarna av”. Aftonbladet.se, 2007-07-15. Läst 2012-02-27.
  3. ^ http://libris.kb.se/bib/7150145

Externa länkar

Auktoritetsdata