Erik Eriksson Grijs
I dagens artikel kommer vi att utforska Erik Eriksson Grijs, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet de senaste åren. Erik Eriksson Grijs har fått relevans inom olika områden, från politik till vetenskap, och dess genomslag har märkts globalt. När vi går vidare genom utvecklingen av den här artikeln kommer vi att ta en djupare titt på nyckelaspekterna av Erik Eriksson Grijs, och ta itu med dess implikationer, dess utmaningar och de möjligheter den ger. För att ge en heltäckande översikt kommer vi att utforska olika perspektiv och expertutlåtanden om Erik Eriksson Grijs, för att ge en fullständig översikt över detta spännande ämne.
| Erik Eriksson Grijs | |
| Född | 1650 Gävle, Sverige |
|---|---|
| Död | 1720 Göteborg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Målare |
| Släktingar | Magnus Eriksson Grijs (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Erik Eriksson Grijs, född omkring 1645 i Gävle, död 1720 i Göteborg, var en svensk kyrkomålare.
Biografi
Erik Eriksson Grijs var gift år 1678 med Barbara Rasens (död 1719) i Göteborg. Hans syskon var brodern Magnus Eriksson Grijs i Norrköping och systrarna Ingrid Eriksdotter Grijs gift Lind i Stockholm och Katarina Eriksdotter Grijs gift Aureller i Gävle. De var barn till gävleborgaren Erik Andersson Grijs, kopparhandlare i Gävle.[1]
Bröderna Magnus Grijs och Erik Grijs lärde målarkonsten från 1650-talets mitt hos äldre svågern konterfejaren Johan Aureller d.ä. i Gävle.[2]
Erik Grijs var ämbetsmålare och kyrkomålare i Göteborg och var, liksom sin äldre bror Magnus, en gynnare av sitt skrå. Han var troligen en av de mest pådrivande initiativtagarna till att skapa Göteborgs Stadz Konst- och MålarEmbete. Skrået bildades 1702 och han blev dess förste ålderman fram till sin död 1720.
Grijs tillhör inte de mest framstående konstnärerna. Han tecknade en smula tafatt och stelt och valde ofta väl hårda färger. Samtidigt ägde han en beundransvärd målarglädje och lust att skapa och hans målningar i Kungälvs kyrka är omskrivna.
Verk
- 1675 Bolstads kyrka. Altartavla. Bevarad.
- 1680 (cirka) Skålleruds kyrka. Målning av tak och läktarbröstning. Delvis bevarad.
- 1680 Fässbergs kyrka. Målning av kyrka och predikstol. Försvunnet.
- 1695–1697 Marstrands kyrka. Måleriarbeten, ej tak.
- 1696 Marstrands kyrka. Ny altaruppsats. Försvunnen.
- 1697–1698 Kungälvs kyrka. Takmålning. Bevarad.
- 1703 Ytterby gamla kyrka. Takmålning. Försvunnet.
- 1703 Sjötofta kyrka. Stoffering av hela kyrkan och predikstol. Fragment av takmålning bevarade i nya kyrkan.
- 1704 Klövedals kyrka. Altartavla. Bevarad.
- 1707 Torps kyrka, Bohuslän. Målning av tak och läktare. Försvunnet.
- 1707 Myckleby kyrka. Takmålning. Försvunnet.
- 1711–1716 Kållereds kyrka. Stoffering av altartavla 1711, av predikstol 1711–1713 och takmålning 1715–1716. Allt bevarat
- 1712 Marstrands kyrka. Renovering av predikstol. Försvunnet.
- Tidigt 1700-tal Lundby gamla kyrka. Målning av tak, predikstol och läktarbröstning. Bevarade.
Referenser
Noter
Källor
- Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige, Del 1, Göteborgs stads konst- och målarembete och dess verksamhetsområde. Göteborg. 1947. sid. 211. Libris 412016
- Målningar i Kungälvs kyrka
- Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. : Votum. sid. 241. Libris 21705493. ISBN 9789188435491
- Svenskt konstnärslexikon, band 2, sid. 316, Allhems förlag, Malmö 1953