Erik Åkerlund

Idag ska vi prata om Erik Åkerlund, ett ämne som genererat stort intresse och debatt på senare tid. Erik Åkerlund är en fråga som berör människor i alla åldrar, kön och samhällsklasser, och dess påverkan märks i olika aspekter av det dagliga livet. När vi fortsätter att utforska de olika aspekterna av Erik Åkerlund är det viktigt att tänka på dess relevans och hur det kan påverka våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Erik Åkerlund, analysera dess implikationer och ge användbar information för att bättre förstå detta ämne. Så följ med oss ​​på denna upptäcktsresa när vi utforskar mer om Erik Åkerlund och dess betydelse i vårt samhälle!

För andra betydelser, se Erik Åkerlund (olika betydelser).
Erik Åkerlund
Erik och Ulla Åkerlund
Från Vecko-Journalen 1935
Född9 augusti 1877
Ockelbo, Sverige
Död7 oktober 1940 (63 år)
Dalarö, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningEntreprenör, förläggare
SläktingarAnna Ehlin-Rosenborg (syskon)
Redigera Wikidata
Erik Åkerlund porträtterad av konstnären Oscar Björck, 1917.

Erik Natanael Åkerlund, född 9 augusti 1877 i Ockelbo, död 7 oktober 1940 på Dalarö,[3] var en svensk entreprenör och förläggare.

Karriär

Tillsammans med Johan Petter Åhlén grundade Erik Åkerlund 1906 Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag (senare benämnt Bonniers Tidskrifter). År 1929 såldes förlaget till familjen Bonnier och samma år[4] grundade han tillsammans med Ruben Rausing förpackningsföretaget AB Åkerlund & Rausing. Åkerlund var under 1930-talet även ägare till Aftonbladet och Stockholms-Tidningen. Han blev 1933 österrikisk generalkonsul.

Bostäder

År 1921 lät Erik Åkerlund uppföra sommarbostaden Lyngsåsa i Dalarö. Efter försäljningen av Åhlén och Åkerlund 1929 till Dalarö-grannarna Bonnier lät han bygga den påkostade Villa Åkerlund i den då nya stadsdelen Diplomatstaden i Stockholm. År 1935 hade dock Lyngsåsa vinterbonats, och villan i Diplomatstaden disponerades därefter istället av den amerikanske ministern Laurence Steinhardt.[5]

Fritidsintressen

Erik Åkerlund var mycket idrottsintresserad och aktiv inom bland annat curling, squash och segling. Erik Åkerlunds båt S/Y Bissbi vann OS-guld i segling i 6 m-klassen i Los Angeles 1932 med sonen Olle Åkerlund som medlem i besättningen.

Han gjorde sig känd för att äga många dyrbara bilar och fritidsbåtar. Han köpte racerbåten M/Y Sea-Song III, ritad av Ruben Östlund och 1927 en av Sveriges största motoryachter, M/Y Stella Marina, som ritades av C.G. Pettersson och byggdes på Gustafsson & Anderssons varv i Lidingö. Han köpte 1930 också den 22 meter långa segelyachten Princess Svanevit, som ritades av Gustaf Estlander.

Familj

Erik Åkerlund var son till Per-Olof Åkerlund och Emma Charlotta Gabriella Garfwé. Han var gift med Maja Sjöberg 1906-1934 samt med Ulla Clausen från 1934. Ett av barnen i första äktenskapet var seglaren Olle Åkerlund.

Grav

Han är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm [6]

Litteratur

  • Kjell Åkerlund (2021). Mannen som byggde ett tidningsimperium: en bok om Erik Åkerlund. Kjelltorp Förlag. ISBN 9789152711231 

Bildgalleri

Källor

Noter

  1. ^ Åkerlund, ERIK NATANAEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 mars 2017.
  2. ^ Sten nr 31 – Erik Åkerlund, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 juni 2017.
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Åkerlund, Erik Natanael
  4. ^ Uppgift enligt artikeln om Ruben Rausing
  5. ^ Erik Åkerlunds skärgårdsparadis, Vecko-Journalen nr 27, 1935
  6. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Åkerlund, Erik Natanael

Externa länkar

Auktoritetsdata