I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Erich Priebke. Från dess ursprung till dess relevans idag har Erich Priebke varit ett ämne av intresse inom olika områden. Genom historien har Erich Priebke visat sitt inflytande inom samhälle, kultur, teknik, politik och många andra områden. Genom en fördjupad analys kommer vi att utforska de olika perspektiv och förhållningssätt som har vuxit fram kring Erich Priebke, samt dess inverkan på vardagen. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande bild av Erich Priebke, och tillhandahåller relevant och uppdaterad information för dem som är intresserade av att utöka sin kunskap om detta ämne.
Erich Priebke | |
![]() | |
![]() | |
---|---|
Född | 29 juli 1913 Hennigsdorf, Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
Död | 11 oktober 2013 (100 år) Rom, Italien |
Inträde | 29 januari 1937 |
Tjänstetid | 1937–1945 |
Erich Priebke, född 29 juli 1913 i Hennigsdorf, Brandenburg, död 11 oktober 2013[1] i Rom, Italien, var en tysk nazist och Hauptsturmführer.
Priebke var i slutet av andra världskriget stationerad i Rom. Den 23 mars 1944 genomförde italienska partisaner ett attentat mot SS på Via Rasella i centrala Rom. 33 SS-soldater dödades. Vedergällningen kom omedelbart och på order från Hitler avrättades dagen därpå 335 italienare vid Fosse Ardeatine, strax söder om Rom.
Under cirka 50 år efter andra världskriget levde Priebke i Argentina, men han kom till slut att ställas inför rätta och dömdes till 15 års fängelse för delaktighet i massakern vid Fosse Ardeatine samt för att ha medverkat vid deportationer av judar från Italien till bland annat Auschwitz. Priebkes försvar byggde på att han endast hade utfört Führerns order. Straffet ändrades inom kort till 10 års fängelse på grund av Priebkes höga ålder och hälsotillstånd.
En militärdomstol i Rom rev dock upp tidigare domar och dömde i mars 1998 Priebke till livstids fängelse att avtjänas i husarrest.[2]
Efter Priebkes död vägrade såväl argentinska myndigheter som Priebkes uppväxtort Hennigsdorf nordväst om Berlin och den katolska kyrkan i Italien att begrava honom och då åtog sig den högerextrema[3] katolska sekten[4] Sankt Pius X:s prästbrödraskap jordfästningen.[5]