Eric Johansson (konstnär)
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Eric Johansson (konstnär) från ett brett och komplett tillvägagångssätt. Längs de följande linjerna kommer vi att fördjupa oss i nyckelaspekter relaterade till Eric Johansson (konstnär), analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga framtidsperspektiv. Eric Johansson (konstnär) är ett ämne av stor relevans i det aktuella sammanhanget, så det är viktigt att förstå dess dimensioner och omfattning. Genom en detaljerad och uttömmande analys strävar vi efter att belysa Eric Johansson (konstnär), och erbjuda läsaren en detaljerad och rigorös vision som gör att de kan fördjupa sig i detta ämne på ett djupt och berikande sätt.
- För andra betydelser, se Erik Johansson.
| Eric Johansson | |
 | |
| Född | 29 april 1896 Dresden[1] |
|---|---|
| Död | 4 juni 1979 eller 1971 Täby, Sverige |
| Medborgare i | Sverige och Tyskland |
| Sysselsättning | Målare, grafiker |
| Politiskt parti | |
| Tysklands kommunistiska parti | |
| Redigera Wikidata | |
Eric Johansson, född 29 april 1896 i Dresden, död 4 juni 1979 i Täby, var en tysk-svensk målare och grafiker.
Biografi
Eric Johansson var son till en svensk mor men växte upp i ett fosterhem i Dresden. Han studerade vid Konstakademien i Dresden 1912–1919 och blev där engagerad i revolutionära kretsar. Johansson gick med i Tysklands kommunistiska parti och ställde ut sin konst i Willi Münzenbergs utställning "Internationella Arbetarhjälpen" i Sovjetunionen åren 1924–1925. I Moskva träffade Johansson bland annat den unge Ho Chi Minh, som han avporträtterade.
I samband med nazisternas maktövertagande i Tyskland utsattes han för förföljelse trots att han lämnat kommunistpartiet 1925. Hans oljemålning Fabrik som hade inköpts av Dresdens stadsmuseum 1925 medtogs på tre utställningar som alla bar det avsiktligt nedsättande namnet Entartete Kunst, en i Nürnberg och en i Dortmund, båda 1935, innan målningen beslagtogs för gott och visades på Entartete Kunst i München 1937. Enligt en notering i ett samtida nationalsocialistiskt inventarium utplånades målningen därefter.[2]
I samband med en kortare fängelsedom flydde han till Sverige 1938, där han levde ett tillbakadraget liv fram till sin död.
Källor
- Biografi från Konstnärslexionett Amanda
- Gustavsson, Bert-Ola, Dick Schyberg (30 september 1979). ”Eric Johansson: Revolutionären som glömdes av den svenska konsthistorien”. Dagens Nyheter: s. 4 (kultur).
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Freie Universität Berlin: Beschlagnahmeinventar Entartete Kunst. Konstnärens efternamn stavas här med ett (1) s, Johanson. (emuseum.campus.fu-berlin.de) (tyska)
Referenser
Vidare läsning
- Schyberg, Dick; Gustafson, Anders; Gustavsson, Bert Ola (2015). Eric Johansson. Svenska illustratörer och konstnärer ; 18. Stockholm: Orosdi-Back. Libris 17814364. ISBN 9789186593889
|