Ämnet Eraserhead är flitigt diskuterat idag och har skapat stort intresse inom olika områden. Både experter och fans har ägnat tid och ansträngningar för att undersöka och fördjupa sig i detta ämne, och försöka förstå dess implikationer och dess inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Eraserhead, analysera dess historia, evolution, nuvarande och framtida utmaningar, såväl som dess relevans i dagens värld. För att erbjuda ett brett och berikande perspektiv kommer vi att fördjupa oss i olika synsätt och åsikter som gör att vi kan få en mer komplett vision av Eraserhead.
Eraserhead (Eraserhead) | |
![]() | |
Genre | skräck |
---|---|
Regissör | David Lynch |
Producent | David Lynch |
Manus | David Lynch |
Skådespelare | Jack Nance Charlotte Stewart Jeanne Bates |
Originalmusik | David Lynch |
Fotograf | Herbert Cardwell Frederick Elmes |
Klippning | David Lynch |
Distribution | Libra Films |
Premiär | ![]() 3 februari 1978 (allmän premiär i USA), ![]() |
Speltid | 89 minuter |
Land | ![]() |
Språk | engelska |
Budget | 20 000 USD |
Intäkter | 7 000 000 USD |
IMDb SFDb Elonet Yle Arenan |
Eraserhead är en amerikansk film från 1977, i regi av David Lynch. Eraserhead, hans första långfilm, tog fem år att spela in på en minimal budget (filmstudenten Lynch försörjde sig under inspelningstiden som tidningsbud och filmade Eraserhead när han hade råd).[1][2] Filmen, som är i genren kroppsskräck,[3] hade svensk premiär den 2 juli 1993 på Sibirien i Stockholm.
Vi får följa en ung och ganska apatisk man vid namn Henry Spencer som bor i ett hyreshus i ett extremt trist och nedslitet industriområde, från att han får reda på att han kommer att bli förälder ihop med en psykiskt bräcklig flicka som bor med sin märkliga familj i närheten och tills deras vanskapta baby har fötts.
Det är en mörk film som beskriver ångesten över ett blivande faderskap i mardrömslikt obehagliga och surrealistiska scener. David Lynch gjorde filmen i samband med att hans första barn föddes, men han har konsekvent vägrat göra några egna tydliga tolkningar av dess absurda handling eller antyda något budskap med berättelsen. Babyn i filmen är svårt deformerad, och Lynch har lika konsekvent vägrat berätta hur han skapade den.[källa behövs]
Eraserhead hatades av många kritiker till en början, men blev snabbt en kultfilm när den började visas sent på amerikanska biografer i storstäderna, och beundrades av två så olika regissörer som Stanley Kubrick och Mel Brooks. Brooks blev Lynchs beskyddare i Hollywood och såg till att han fick göra sin nästa film under långt mer normala och professionella villkor i England. Resultatet blev den mer konventionella, men lika hyllade Elefantmannen.[källa behövs]