Emmy Köhler

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Emmy Köhler och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Emmy Köhler spelat en avgörande roll i vårt dagliga liv. Genom åren har Emmy Köhler skapat mycket intresse och debatt och i den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör den så relevant. Från dess fördelar till dess utmaningar kommer vi att undersöka i detalj hur Emmy Köhler har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa när vi utforskar den fascinerande historien och inverkan av Emmy Köhler på dagens värld.

Emmy Köhler
Fotografi 1905
FödelsenamnEmmy Kristina Köhler
Född22 maj 1858
Död2 februari 1925 (66 år)
BakgrundStockholm, Sverige Sverige
GenrerBarn
Psalmer
RollTonsättare

Emmy Christina Köhler, (uttalas med tje-ljud) född Welin 22 maj 1858[1] i Stockholm, död 2 februari 1925 i Fresta i Stockholms län,[1] var en svensk lärare, författare och tonsättare.

Biografi

Emmy Köhler var dotter till hovkamreren Armand Welin och friherrinnan Wilhelmina "Minne" Rappe, samt syster till uppfinnaren Axel Welin och Gustaf Welin. Fadern var även violinist i Kungl. Hovkapellet och en av de tidigaste aktiva i Evangeliska fosterlandsstiftelsen.[2]

Hon gifte sig 1891 med kanslirådet vid Finansdepartementet, Sven Köhler. De fick tre barn: Gunnar, Inga och Berit.

Emmy Köhler var mor till konstnären, poeten och journalisten Inga von Werdenhoff och mormor till konstnären och läraren Magnus Wallin.

Emmy Köhler fick en förnämlig utbildning hos kompositören Emil Sjögren och var bekant med Tor Aulin och Hugo Alfvén.

Efter faderns död 1876 arbetade hon som guvernant för att försörja sig och utbildade sig till lärare.

Emmy Köhler var lärare vid Torborg Rappes skola i Stockholm och senare vid hovet, där hon lärde prins Erik, yngste son till Gustaf V, att läsa och skriva. Hon började tidigt skriva först under signatur i Ny Illustrerad Tidning, Svensk Damtidning och Idun. Under pseudonymen Eyvor Stéen utkom i Idun flera noveller och inlägg i aktuella ämnen under åren 1903–1910.

Emmy Köhler skrev och komponerade under en följd av år barnvisor och tillhör pionjärerna, som med samtida pedagogiska metoder ville få in lust, rörelse och lek i barnvisorna. Mest känd är hon dock för "Nu tändas tusen juleljus" (text och musik) första gången publicerad 1899 i jultidningen "Korsblomman" som Lina Sandell utgav, och med vilken hon är representerad i Den svenska psalmboken 1986. Många av hennes sånger hade originalillustrationer av Elsa Beskow (Maartman). Hon har dessutom bland annat skrivit "Gunnars och Ingas roliga bok. Sagor och visor". Boken, som illustrerades av kusinen Ellie Elmblad (1855–1942), utgavs 1898 och 1907.

Emmy Köhler var bosatt på Norrsätra gård från 1907, Sollentuna. Hon är begravd på Fresta kyrkogård i Upplands Väsby kommun.

Söndagen den 20 januari 2019 invigdes Emmy Köhlers Musikmuseum för barnvisor i gamla klockarstugan vid Fresta kyrka i Upplands Väsby på initiativ av Rolf Bromme.

Sånger och psalmer

  • Julklockorna och Fisken i badkaret publicerad i Jultomten 1893.
  • Den lille vedhuggaren publicerad 1894 i Jultomten, skolbarnens egen jultidning.
  • Gunnars visor publicerad i Idun 1897.
  • Berits visor, små sånger med piano. Illustrerad av D. L.

Sång och piano

  • Gunnars och Ingas roliga bok. Sagor och visor. Illustrerad av Elli Elmblad. Utgiven 1898 och 1907.[5] Vaggvisan publicerades även 1899 i en bok av Elsa Uppling.[6]
  1. Fåfänga Greta (endast text).
  2. Lata Pelle.
  3. Lille vedhuggaren.
  4. Kvarnvisa.
  5. Skördevisa.
  6. Vaktparaden.
  7. Tomtar och älfvor (Tomtelek och Älfdans).
  8. Älvdans.
  9. Brandkåren.
  10. Utmarschen.
  11. Ingas morgonvisa.
  12. Fisken i badkaret.
  13. Sotarns visa.
  14. Härmningsvisa.
  15. Svalebarnen.
  16. Konvaljen.
  17. Båtvisa.
  18. Höstvisa (endast text).
  19. Julklockorna.
  20. Vaggvisa.
  • Lill' Berits visor. Gamla och nya sånger för barn. Utgiven 1920 av Lagerström, Stockholm. Illustrerad av Inga von Werdenhoff.[8]
  1. Hurra för Sverige!
  2. Blåklockorna.
  3. Gökvisa.
  4. Majstången.
  5. Sotarns visa.
  6. Svalebarnen.
  7. Lill' Joppes morgonvisa.
  8. Lill' Berits stuga.
  9. Hönan och gåsungarna. växelsång.
  10. Ringa ro!
  11. Julsång. (Nu tändas tusen juleljus)
  12. Mamma sjunger.

Bibliografi

  • Tre julberättelser. Utgiven 1898 av Hökerberg, Stockholm.[9]

Källor

Noter

  1. ^ Stockholms stadsarkiv, Fresta kyrkoarkiv, volym C I:8 (död- och begravningsbok 1895-1929 med mera), s 52
  2. ^ http://www.myheritage.se/person-1001881_108848741_108848741/emmy-kristina-christina-welin
  3. ^ Emmy Köhler (17 april 1897). ”Svalebarnen”. Tummeliten (Svensk Läraretidning). 
  4. ^ Emmy Köhler (17 april 1897). ”Marsch”. Folkskolornas barntidnings julnummer (Folkskolans barntidning). 
  5. ^ Köhler, Emmy (1898). Gunnars och Ingas roliga Bok. Sagor och visor. Stockholm: Lars Hökerbergs förlag. Libris 1644008 
  6. ^ Uppling, Elsa, red (1899). 25 sånger med piano-accompagnement för flickskolornas högre sångklasser och den elementära undervisningen i solosång. Stockholm: Abr. Lundquist. http://libris.kb.se/bib/11541540. Läst 13 november 2017 
  7. ^ Emmy Köhler, Sigrid Sköldberg-Pettersson (20 november 1901). ”Liten julvisa”. Folkskolans barntidning (Folkskolans barntidning) (31). 
  8. ^ Köhler, Emmy (1920). Lill' Berits visor. Gamla och nya sånger för barn. Stockholm: Lagerström. Libris 1654617 
  9. ^ Köhler, Emmy (1898). Tre julberättelser. Stockholm: Hökerberg. Libris 1644633 
  10. ^ Köhler, Emmy (1903). Några drag ur Thorborg Rappes lif. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. Libris 2756317 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Artiklar om psalmer
Psalmtexter på Wikisource
Illustrationsbehov svensk musiker Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.