Idag är Emma af Georgii ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Både i det personliga livet och i arbetsmiljön har Emma af Georgii genererat en betydande inverkan på hur människor interagerar och fungerar i sina dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Emma af Georgii varit föremål för studier, debatt och analys, vilket har gett upphov till en mångfald perspektiv och synsätt på dess betydelse och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Emma af Georgii, från dess ursprung till dess utveckling idag, för att bättre förstå dess inflytande på vårt samhälle.
Emma af Georgii | |
![]() | |
Född | 6 januari 1821 |
---|---|
Död | 12 oktober 1880[1] (59 år) Adolf Fredriks församling[1], Sverige |
Begravd | Adolf Fredriks kyrkogård[2][3][1] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Pianist |
Make | Lars Gabriel Branting[4] |
Barn | Hjalmar Branting (f. 1860) |
Föräldrar | Carl af Georgii[1] |
Redigera Wikidata |
Emerentia "Emma" Maria Charlotta af Georgii, senare Branting född 6 januari 1821, död 12 oktober 1880, var en svensk pianist.
Hon var dotter till statssekreteraren Carl af Georgii och Maria Charlotta Limnell samt sondotter till underståthållaren Evert Georgii. Liksom sin syster var hon stiftsjungfru före sitt giftermål. Emma af Georgii gifte sig 1839 med, skilde sig 1869 från och gifte om sig 1873 med professor Lars Gabriel Branting, och blev mor till Hjalmar Branting.
Johan Leonard Höijer betecknade i sitt Musik-Lexikon Georgii som "en utmärkt pianospelerska".[5] Hon invaldes som ledamot nummer 402 av Kungliga Musikaliska Akademien den 13 maj 1864.