I den här artikeln kommer vi att utforska världen av Embrithopoda, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Embrithopoda genererat passionerade debatter och släppt lös en våg av forskning och diskussioner inom flera områden. Med en påverkan som spänner över flera aspekter av samhället har Embrithopoda satt en betydande prägel på kultur, politik, vetenskap och teknik. På dessa sidor kommer vi att analysera i detalj de olika tillvägagångssätt och perspektiv som har genererats kring Embrithopoda, och utforska dess ursprung, dess utveckling och dess inflytande på dagens värld.
Embrithopoda Status i världen: Fossil Stratigrafisk utbredning: eocen - oligocen | |
![]() rekonstruktion av Arsinoitherium | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Embrithopoda |
Vetenskapligt namn | |
§ Embrithopoda | |
Auktor | Andrews, 1906 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Embrithopoda är en grupp utdöda däggdjur som levde från eocen till äldre oligocen, alltså för 32 till 27 miljoner år sedan.
I sitt yttre liknade dessa djur dagens noshörningar men deras horn var inte av keratin utan av benmassa. Arter i släktet Arsinoitherium hade två horn bredvid varandra men det fanns även arter som saknade horn. Den kraftiga kroppen uppbars av korta extremiteter. Det antas att huden var tjock och hårlös liksom hos dagens elefanter.
Fossil av Embrithopoda finns från Afrika, Asien och östra Europa. På grund av deras enkla tänder förmodas att de hade växter som föda.
Ordningen Embrithopoda räknas till gruppen Paenungulata. I samma grupp finns också dagens sirendjur och elefanter.
Fram till 1970-talet var bara fynd från området kring Faijum i Egypten kända. Senare hittades fossil i Mongoliet, Turkiet och Rumänien. Det senaste fyndet gjordes 2004 i Etiopien.