Emanuel af Geijerstam (läkare)

I dagens värld är Emanuel af Geijerstam (läkare) ett ämne av intresse som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess relevans idag, dess inverkan på samhället eller dess historiska betydelse, har Emanuel af Geijerstam (läkare) fångat fantasin hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans inom akademiska eller vetenskapliga områden, fortsätter Emanuel af Geijerstam (läkare) att vara ett ämne som ständigt studeras och intresserar sig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika dimensioner av Emanuel af Geijerstam (läkare), analysera dess implikationer, dess utveckling över tid och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Vi kommer också att utforska olika perspektiv på Emanuel af Geijerstam (läkare), och lyfta fram dess betydelse och relevans inom olika studieområden och praktik.

För brukspatronen (1730–1788), se Emanuel af Geijerstam.
Gustaf Emanuel af Geijerstam
Född10 augusti 1867[1][2]
Svennevads församling[1][2], Sverige
Död14 maj 1928[1] (60 år)
Vasa församling[1], Sverige
BegravdVästra kyrkogården, Göteborg[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[2]
SysselsättningLäkare[2]
MakaGärda Lidforss af Geijerstam
(g. 1899–)[4]
FöräldrarJohan Gustaf (Gösta) af Geijerstam
SläktingarGustaf af Geijerstam (syskon)[1]
Karl af Geijerstam (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Gustaf Emanuel af Geijerstam (]  ( lyssna)), född 10 augusti 1868 i Svennevads socken, död 14 maj 1928 i Göteborg, var en svensk läkare.

Biografi

Emanuel af Geijerstam var son till seminarielektorn Johan Gustaf "Gösta" af Geijerstam och Alma Augusta Catharina Möller (1835-1910) som var dotter till lagmannen och landssekreteraren Carl Johan Möller (1793-1837). Han var från 1899 gift med läkaren och författaren Gärda Lidforss (1871-1947) som var dotter professorn Volter Edvard Lidforss (1833-1910). Han var bror till skriftställaren Gustaf (1858-1909) och byråingenjören Karl Johan (1860-1899).

Efter avlagd mogenhetsexamen vid Kalmar högre allmänna läroverk 1885 inskrevs han vid Lunds universitet och blev legitimerad läkare 1897. Han umgicks i kretsen av De unga gubbarna och Tuakotteriet och blev vän och senare svåger till Bengt Lidforss. Genom Otto Georg Wetterstrand lärde sig af Geijerstam hypnos, en metod han sedan flitigt kom att bruka som läkare. Då Sigmund Freuds läror först presenterades var Geijerstam kritisk mot dessa men kom senare att skatta honom högt som forskare. Under ett besök i Zürich provade han själv psykoanalys och kom därefter att själv använda metoden, främst under influens från Herbert Silberer, Carl Gustav Jung och Johannes Irgens Strømme, den senare såg han som sin stora förebild. Geijerstam kom att författa ett mängd skrifter inom psykiatrins område.

Källor

Noter

  1. ^ G Emanuel Geijerstam, af, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12987, läs online.
  2. ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XIII. Läkarekåren, 1911, s. 152, läs onlineläs online, läst: 20 april 2020.
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 21 januari 2018.
  4. ^ Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 2. 1941–1950, Rabén & Sjögren, 1953, s. 200, läs online, läst: 20 april 2020.
Auktoritetsdata