Frågan om Elisabeth Keyser är avgörande i dagens samhälle. I åratal har Elisabeth Keyser varit föremål för debatt och forskning, och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik till vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Elisabeth Keyser och dess inverkan på människors dagliga liv. Vi kommer att analysera dess historiska relevans, dess utveckling över tid och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv på Elisabeth Keyser, vilket ger en bredare och djupare syn på ämnet. Genom denna omfattande analys hoppas vi kunna belysa Elisabeth Keyser och erbjuda en mer fullständig förståelse av dess betydelse i dagens samhälle.
Elisabeth Keyser | |
![]() | |
Född | 22 januari 1851[1][2][3] Stockholm[4][5][3] |
---|---|
Död | 16 december 1898[1][2][6] (47 år) Klara församling[2][6], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[7] kartor |
Medborgare i | Sverige[8] |
Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna, [9] ![]() |
Sysselsättning | Målare[9][10] |
Arbetsgivare | Elisabeth Keysers målarskola (1890–1896)[11] |
Föräldrar | Gustaf Keyser[10] Hilda Fredrika Keyser[5][10] |
Redigera Wikidata |
Hilda Elisabeth Keyser, född 22 januari 1851 i Stockholm, död 16 december 1898, var en svensk porträttmålare och bokillustratör. Hon var dotter till Gustaf Keyser och Hilda Fredrika Keyser.
Elisabeth Keyser studerade vid Konstakademien i Stockholm 1874–1878 och vistades 1878–1889 mestadels i Paris, där hon studerade för Léon Bonnat. Åren 1890–1896 drev hon en målarskola i Stockholm, där en av lärarna var Vilhelmina Carlson-Bredberg. Hon finns representerad i Nationalmuseum[12], Göteborgs konstmuseum[13] och i Lunds universitets konstmuseum.
|