I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Elisabeth Frick, utforska dess många aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att analysera i detalj varje aspekt av Elisabeth Frick, och erbjuda en komplett och specialiserad översikt som ger läsaren en heltäckande förståelse för detta ämne. Genom detaljerad forskning, data och analys kommer vi att upptäcka hur Elisabeth Frick har påverkat och förändrat olika aspekter av vardagen, såväl som dess betydelse i samtida kultur. Med fokus på dess historiska, sociala och kulturella relevans, försöker den här artikeln ge en bred och berikande översikt som inbjuder till reflektion och djup kunskap om Elisabeth Frick.
Elisabeth Frick | |
![]() | |
Född | 6 november 1952 Enskede församling i Stockholm |
---|---|
Död | 25 januari 2023[1] (70 år) Skarpnäcks distrikt i Stockholm |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Regissör |
Redigera Wikidata |
Elva Elisabeth Frick, född 6 november 1952 i Enskede församling i Stockholm,[2] död 25 januari 2023 i Skarpnäcks distrikt i Stockholm,[3][4] var en svensk teaterregissör.
Elisabeth Frick studerade konst 1971–1972 på konstskolan Grundis.[5] 1975–1977 gick hon dramapedagogutbildning för att därefter studera vid Stockholms universitet, nämligen filmvetenskap, teatervetenskap och pedagogiskt drama. Hon genomgick även en fortbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985–1986.
Elisabeth Frick arbetade inledningsvis i åtta år som dramapedagog på Vår teater. Hon började arbeta som regissör på 1980-talet efter fem år som skådespelare och musiker i frigrupperna Förenade Krafter och Turteatern. Som regissör uppmärksammades Frick tidigt för sina lekfulla och musikaliska uppsättningar, bland annat hennes uppsättning på Idéteatern (1988) av Den Gula Väskan efter en bok av Lygia Bojunga Nunes.[6]
Frick var regissör på Stockholms stadsteater, Göteborgs stadsteater, Uppsala stadsteater, Dramaten, Riksteatern, Teater Västernorrland, Estrad Norr, Dalateatern, Teater Tusan, Turteatern, Musikteatergruppen Oktober, Friteatern, Skottes Musikteater, Idéteatern, Teater Rosor & Taggar och Teater Burleska. Åren 1993–1995 var hon även konstnärlig ledare för Unga Teatern vid Teater Västernorrland.
Som regissör gjorde hon scenografi och musik till flera av sina uppsättningar, bland annat den prisbelönta West Side Story på Oktoberteatern (scenografi) och Ruttet - Ett Prinsessliv på Unga Dramaten (musik).
Som lärare undervisade Frick i pedagogiskt drama 1986–1987 på Stockholms universitet och som scenframställningslärare på Stockholms dramatiska högskola 2008, 2009 och 2010.
För Elisabeth Fricks uppsättning 1993 av West Side Story på Musikteatergruppen Oktober erhöll hon 1994 Prix d' ASSITEJ.[21] samt Svenska regeringens barn- och ungdomsteaterpris 1993. 1996 tilldelades Elisabeth Frick Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium. Fricks uppsättning av Malla handlar för Riksteatern/Unga riks uttogs till Teaterbiennalen i Uppsala 2003.
2017 tilldelades Elisabeth Frick Staffan Göthe-priset. Motiveringen löd: För sin ”regikonst – medveten, slagkraftig och genommusikalisk – med en suverän känsla för teaterscenens unika energier – ädel folkteater för stad och land, för stora och för små”.[22][23]
Den 2 juli 1994 var Elisabeth Frick sommarvärd i Sommar i P1.