I dagens värld är Elefantön ett ämne som har fått relevans inom olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, ekonomin, politiken och kulturen. I takt med att Elefantön har fått betydelse har det förekommit en djupgående debatt, forskning och analys om dess implikationer. Ur olika perspektiv och discipliner eftersträvas svar, lösningar och förslag för att ta itu med denna fråga effektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Elefantön, undersöka dess inflytande på den samtida världen och öppna dörren för reflektioner och diskussioner om dess roll i vår nutid och framtid.
Elefantön | |
Ö | |
Satellitbild över Elefantön
| |
Land | ![]() |
---|---|
Arkipelag | Sydshetlandsöarna |
Läge | Elefantön |
- koordinater | 61°08′0″S 55°07′0″V / 61.13333°S 55.11667°V |
Längd | 47 km |
Bredd | 27 km |
Höjd | 853 m |
Area | 558 km² |
Geonames | 6620729 |
Elefantön på kartan över Södra Atlanten
|
Elefantön är en obebodd ö i Sydshetlandsöarna, norr om den Antarktiska halvön. Den är 558 kvadratkilometer stor och täckt av is. Ön är känd som vistelseort 1916 för den strandade delen av Ernest Shackletons polarexpedition.
Elefantön är cirka hälften så stor som Öland och består av berg och glaciärer. Nära Elefantön ligger Clarence Island.
Namnet Elefantön kommer från att de tidiga upptäcktsresande såg att sjöelefanter var vanliga på ön.
Elefantön är mest känd för att 22 personer ur polarfararen Ernest Shackletons manskap satt strandade där i fyra månader 1916 efter att deras skepp Endurance frusit fast i packisen och sjunkit.
De blev undsatta sedan Shackleton och fem andra expeditionsmedlemmar tagit en livbåt och efter två veckor på öppet hav nått Sydgeorgien. Där fick de kontakt med en valfångsstation. Till slut, via hjälp av ett lånat fartyg ur Chiles flotta, lyckats man nå fram till de strandsatta på Elefantön.
|