Einar Stenhagens namn resonerar i medvetandet hos många, vare sig det är på grund av dess inverkan på samhället, dess relevans i dagens värld eller helt enkelt på grund av dess historiska arv. Einar Stenhagen har varit föremål för debatt, studier och beundran genom åren och dess inflytande har överskridit gränser och generationer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Einar Stenhagen, från dess ursprung till dess inverkan idag, inklusive dess prestationer, kontroverser och arvet det har lämnat i samhället. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka vikten av Einar Stenhagen och dess roll inom det område där det är verksamt, vilket erbjuder ett heltäckande perspektiv som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i dagens värld.
Einar Stenhagen | |
Född | 6 april 1911[1][2] Söderala församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 14 december 1973[1][2] (62 år) Mölndals församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet Kungliga Tekniska högskolan[1] ![]() |
Sysselsättning | Biokemist[1] |
Arbetsgivare | Göteborgs universitet Uppsala universitet |
Maka | Stina Stenhagen[1] |
Utmärkelser | |
Björkénska priset (1962) | |
Redigera Wikidata |
Einar August Stenhagen, född 6 april 1911 i Söderala, Gävleborgs län, död 14 december 1973 i Mölndal, var en svensk biokemist. Han var från 1942 gift med biokemisten Stina Stenhagen.
Stenhagen studerade inledningsvis vid Kungliga Tekniska högskolan 1929-1930 samt 1932, men bytte studieområde till medicin och blev medicine kandidat vid Uppsala universitet 1935, och docent i medicinsk och fysiologisk kemi i Uppsala 1943. Han var professor i medicinsk biokemi i Uppsala 1953-1959 och vid Göteborgs universitet från 1959.[3]
Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1961, invaldes 1965 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och ingick 1972–1973 i Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för kemi. 1949 promoverades han till medicine hedersdoktor i Uppsala.
|