Einar Lönnberg

I dagens värld har Einar Lönnberg varit föremål för ett ökande intresse och debatt inom olika områden. Dess inverkan och inflytande sträcker sig över olika områden och sammanhang, vilket väcker nyfikenheten och uppmärksamheten hos en alltmer mångfaldig publik. Dess relevans är obestridlig i det samtida samhället, och genererar reflektioner, forskning och diskussioner i jakt på att förstå dess innebörd och omfattning. I denna mening syftar den här artikeln till att ta upp ämnet Einar Lönnberg på ett brett och detaljerat sätt, och utforska dess många aspekter, implikationer och utmaningar som den utgör inom olika områden. Effekten av Einar Lönnberg i olika sammanhang kommer att analyseras, liksom dess utveckling över tid, vilket ger en övergripande vision som bidrar till att berika förståelsen av detta ämne.

Einar Lönnberg
Född24 december 1865[1][2]
Norrköpings Östra Eneby församling[2][3]
Död21 november 1942[1][4][5] (76 år)
Engelbrekts församling[1][5]
BegravdSolna kyrkogård[6]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningZoolog[1], fackboksförfattare, entomolog, iktyolog, ornitolog, naturvetare, botaniker[7]
FöräldrarCarl Lönnberg[1]
Mathilda Lönnberg[1]
Redigera Wikidata

Axel Johan Einar Lönnberg, född 24 december 1865 i Norrköping, död 21 november 1942 i Stockholm, var en svensk zoolog och bland annat konstituerande ledamot av Naturskyddsföreningen.

Biografi

Einar Lönnbergs far hade disputerat i botanik och Lönnberg kom att studera vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1887, filosofie magister 1890 och filosofie doktor 1891. 1892–1893 vistades han i Florida i USA och 1899 företog han en resa till Kaspiska havet. Han arbetade en kort period på ett av Göteborgs museer och blev 1904 utnämnd till chef för avdelningen för ryggradsdjur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och arbetade där fram till sin pension 1932–1933. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1905.

Han grundade 1906 den biologiska tidskriften Fauna och Flora och var dess ansvarige utgivare till och med 1942.

Åren 1910–1911 företog han sig en resa till Afrika och 1919 blev han ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg.

Einar Lönnberg är begravd på Solna kyrkogård.[8]

Naturskydd

Lönnberg var en stark förespråkare av naturskydd och han blev styrelseledamot i den nybildade Naturskyddsföreningen 1909.[9] Han var bland annat var med att driva igenom nya lagar som skulle skydda Sveriges renar och fåglar och propagerade för skapandet av ett flertal nationalparker i Sverige, bland annat Abisko nationalpark [10] som inrättades 1910.[11]

Antarktisk labb

Lönnberg hedrades 1912 av ornitologen Gregory Mathews med att få ge namn åt en underart av antarktisk labb nämligen Stercorarius antarctica lonnbergi, som av vissa kategoriseras som den egna arten Stercorarius lonnbergi.

Bibliografi i urval

  • Observations on certain Flat-fishes. Öfvers. k. Vetensk.-Akad. Förhandl. 1894 : 571-588 (1894)
  • Notes on fishes collected in the Cameroons by Mr. Y. Sjöstedt. Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1895 : 179-195 (1895)
  • Linnean type-specimens of birds, reptiles, batrachians and fishes in the Zoological Museum of the R. University in Upsala. Bihang till K. Svenska Vet.-Akad. Handlingar 22 (4), (1) : 1-45 (1896)
  • Beiträge zur Fauna der Bären-Insel. 2. Der Saibling der Bären-Insel. Bihang till K. Svenska Vet.-Akad. Handlingar 26 (4), (4) : 1-8 (1900)
  • Undersökningar rörande Skeldervikens och angränsande Kattegat-områdes djurliv på förordnande av Kongl. Lantbruksstyrelsen (1903)
  • On a collection of fishes from the Cameroon containing new species. Annals and Magazine of Natural History (7) 12 : 37-46 (1903)
  • On some fishes from the lakes of the Cameroon Mountain. Annals and Magazine of Natural History (7) 13 : 135-139 (1904)
  • De svenska ryggradsdjurens vetenskapliga namn. Almqvist & Wiksells boktryckeri, Uppsala & Stockholm, 159 (1908)
  • Sveriges Ryggradsdjur I-III, 1914-1915.
  • Om renarne och deras lefnadsvanor, Uppsala, 1909
  • Svenska fåglar (första delen gavs ut 1917)
  • Klimatväxlingars inflytande på Afrikas högre djurvärld, 1918
  • Professor J.G. Anderssons vetenskapliga arbeten i Kina. En översiktlig redogörelse Ymer 1922 : 129-163 (1922) con G. Andersson, T. G. Halle, C. Wiman
  • Some new Silurids from the Congo. Annals and Magazine of Natural History (9) 10 : 122-127 (1922) con H. Rendahl
  • On a New Fossil Porcupine from Honan with Some Remarks about the Development of the Hystridae. Stockholm (1924)
  • Eine neue Art der Gattung Corydoras Arkiv för Zoologi, 22A (5): 1-6 (1930) avec H. Rendahl
  • Handlingar i björnfrågan, 1935, Almqvist & Wicksells Boktryckeri A.B., Uppsala
  • Till kännedomen om blågyltans (Labrus ossifagus L.) levnadshistoria. Fauna och Flora 1936 : 145-155 (1936) avec G. Gustafson

Källor

Noter

  1. ^ A J Einar Lönnberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10072.
  2. ^ Norrköpings Östra Eneby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00274/C I/5 (1865-1871), bildid: A0009902_00014, sida 20, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.
  3. ^ Lönnberg, Axel Johan Einar, f. 1865 i Östra Eneby Östergötlands län, Professor, Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.
  4. ^ Biographies of the Entomologists of the World, Biographies of the Entomologists of the World (på engelska), Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 53823, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/9 (1942-1947), bildid: 00017533_00057, sida 23, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.
  6. ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 19 december 2017.
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20231208251, läst: 6 december 2023.
  8. ^ Gravar.se
  9. ^ "Förteckning öfver Svenska Naturskyddsföreningens medlemmar i maj 1910." i Projekt Runeberg
  10. ^ www.ans.kiruna.se
  11. ^ Frängsmyr Tore, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 1, . Höganäs: Bra böcker. sid. 2. Libris 1610871. ISBN 91-7133-187-5 

Externa länkar

Vidare läsning

Auktoritetsdata