I dagens värld har Egypt Exploration Society tagit en grundläggande roll i våra liv. Oavsett om det är en personlig eller professionell aspekt har Egypt Exploration Society blivit ett ämne av allmänt intresse på grund av dess inverkan på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Egypt Exploration Society och hur det har format våra erfarenheter och perspektiv. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i teknisk innovation har Egypt Exploration Society visat sig vara ett mångsidigt och relevant ämne i det nuvarande landskapet. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Egypt Exploration Society har utvecklats över tid och dess inflytande på människor, samhällen och industrier. Läs vidare för att upptäcka mer om detta fascinerande ämne!
Egypt Exploration Society EES (Egyptens utforskningssällskap) är ett privat brittiskt forskningssällskap som utför arkeologiska arbeten främst i Egypten. Sällskapet anses vara det mest framstående sällskapet inom egyptologi i Storbritannien.
Sällskapets huvudkontor ligger på 3 Doughty Mews i stadsdelen Bloomsbury i centrala London, i närheten av British Museum. Kontoret omfattar förvaltning, ett bibliotek och ett arkiv.
Vidare finns ett lokalkontor i stadsdelen Agouza i Giza nära Kairo.
EES ger ut den vetenskapliga tidskriften Journal of Egyptian Archaeology.
Sällskapet grundades 1882 som "Egypt Exploration Fund" av bland andra Amelia Edwards och Reginald Stuart Poole. Syftet var att främja arkeologiska utgrävningar i Egypten och Sudan. Namnet ändrades först vid slutet av första världskriget.
Bland bidragsgivarna kan nämnas Sir William James Erasmus Wilson, mannen som bekostade flytten av en av Kleopatras nålar från Alexandria till London.
En av de mest framgångsrika utgrävningarna som sällskapet finansierade var Bernard Pyne Grenfells och Arthur Surridge Hunts expedition år 1896 till staden Oxyrhynchus då man upptäckte Oxyrhynchus papyri. Samlingen är det hittills största enskilda fyndet av antika papyrusmanuskript. Hela fyndet omfattar cirka 400 000 delar.
1914 utkom det första numret av Journal of Egyptian Archaeology, tidningen innehöll bland annat en beskrivning av Johnson-papyrusen.
1993 öppnades sällskapets Kairokontor.